En överväldigande majoritet av svenskarna, omkring 87 procent, ser jakt som ett ansvarsfullt och samhällsnyttigt verktyg för både viltförvaltning och livsmedelsförsörjning. Även förtroendet för jägare är starkt, men tydligt kopplat till syftet med jakten och hur den genomförs. Detta framgår av Naturvårdsverkets nya forskningsrapport.

Intresset för naturen är fortsatt högt. De flesta svenskar vill vistas i skog och mark, och fler än tidigare beskriver sig som mycket naturintresserade. Förtroendet för jägare är generellt högt och jakt uppfattas sällan som ett hinder för friluftsliv.

– Detta är förstås positivt, samtidigt som jakten är beroende av samhällets acceptans så bedrivs den som ett nyttjande knutet till äganderätten, säger Anders Nilsson, riksjaktvårdskonulent på Svenska Jägareförbundet.

– Förbundet har alltid stått upp för att naturen räcker för alla, såväl rörligt friluftsliv som äganderättsligt brukande. Resultaten visar att denna respekt för varandras intressen är stabilt, fortsätter Anders Nilsson.

Attityderna till jakt är i huvudsak positiva. Jakt för kött, viltförvaltning och skydd har det starkaste stödet och betraktas som både legitim och samhällsnyttig. I årets undersökning uppgav hela 87 procent att de stödjer jakt för kött och förvaltning. Jakt som kombinerar avkoppling med att ta tillvara köttet har också brett stöd, medan den renodlade nöjesaspekten blivit mer ifrågasatt. Trots detta är förtroendet för jägare fortsatt högt. Jaktens utbredning i svenska hushåll har varit stabil under de senaste 20 åren. Ungefär vart tionde hushåll uppger att någon jagar, vilket enligt rapporten visar att jakt bygger på långsiktig kunskap, etablerade nätverk och traditioner.

De största skillnaderna finns geografiskt. I Jämtland och Västerbotten jagar någon i nästan 30 procent av hushållen, omkring tre gånger högre än riksgenomsnittet. God tillgång på vilt, stora arealer och starka traditioner lyfts fram som förklaringar.

Viltköttets betydelse ökar

Tillgången till viltkött spelar en central roll i hur människor värderar jakt. Nästan hälften av de svarande tycker att det är viktigt att kunna köpa viltkött i butik eller gårdsbutik, och fyra av tio anser att det är viktigt att kunna äta viltkött generellt eller köpa det direkt från jägare.

Rapporten visar också att fler än tidigare ser ett värde i att kunna dela med sig av viltkött, något som kopplas till gemenskap och sociala värden.

– Delar av förändringen går troligen att finna i en minskande älgstam parallellt med en ökande vildsvinspopulation. Vi har fortsatt ett överreglerat sätt att hantera vildsvinskött jämfört andra arter och det finns fler regellättnader att göra. Vi ser detta som en signal om att önskan finns men begränsas. Här borde beslutsfattarna vara lyhörda då det samtidigt finns en bred samsyn i behovet av att reglera vildsvinsstammen, säger Anders Nilsson.

Vildsvin oroar allt fler

En av de tydligaste trenderna gäller rädslan för vilda djur. Sedan 2004 har oron för stora rovdjur minskat, särskilt för björn, lodjur och järv. Samtidigt har vildsvinen blivit det djur som oroar flest, främst på grund av osäkerhet kring hur de reagerar och hur människor bör agera vid möten. I norra Sverige är björnen det djur som väcker störst oro, medan vildsvinen dominerar i söder. Synen på rovdjur varierar mellan arterna. Björn, lodjur och kungsörn har högst acceptans, medan vargen fortsatt är den mest omstridda arten.

Människor som lever nära rovdjur är generellt mer kritiska än de som saknar närvaro av dem. I rovdjurslänen finns samtidigt en tydlig villkorad acceptans, där rovdjur accepteras så länge skadorna hålls nere och förvaltningen är aktiv.

– Detta är inte så förvånande och väl känt sedan tidigare. De flesta vill nog ha björnar i vår natur men få vill möta en i tunnan när man ska ut med soppåsen. Debatten blir ofta för polariserad. En förutsägbar förvaltning av rovdjuren vid sidan av övrigt vilt minskar dessa konfliktytor. Det skapar rådighet för dem som berörs helt enkelt, säger Anders Nilsson.

Traditioner som består

När det gäller hur svenskarna använder naturens resurser är mycket sig likt. Bär- och svampplockning är fortsatt de vanligaste aktiviteterna, medan jakt är vanligare i norra Sverige än i södra delar av landet. Rapporten visar samtidigt att stödet för jakt och förtroendet för jägare fortsatt är starkt i det svenska samhället.

Fotnot: Forskningsrapporten heter Djur och natur i förändring – svenska folkets attityder till natur, vilda djur och naturförvaltning (2004–2025).