Vi på Vildmarken älskar nattjakt på vildsvin, inte minst med termisk nattoptik, och vi hoppas att även många av våra läsare har fått uppleva just det. Men vi förstår också att det kanske största hindret i många fall handlar om den rejäla slant man behöver lägga för att få ihop en utrustning som är lämpad för det. Därför antog vi utmaningen att pussla ihop ett paket med en komplett vildsvinsrigg för under 30 000 kr (!) och begav oss ut på vakjakt i vinterkylan.
Vad får man om man köper en ny repeterstudsare för strax över 10 000? Jo, ganska mycket skulle det visa sig. Vi har fått möjligheten att testa nya Blizzard från XtraGun, en klassisk cylinderrepeter i vackert lackad valnöt, utsmyckad med en läckert orange bakkappa, avsedd för både jakt och sportskytte.
Full av förväntan tog jag med den in på vår skjutbiograf för att dra några smällar och för att få känna på mekanismen och trycket. Blizzard kommer med ett egenutvecklad avtryckargrupp, fabriksinställd på cirka 1,4 kg, med en tvålägessäkring. Bössan väger cirka 3,2 kilo utan optik monterad och är riktigt trevlig att skjuta med.
Från start lanseras bössan i kaliber .308 Winchester, 8×57 JS, 6.5 Creedmoor, 270 Winchester, där testexemplaret är en 8×57 JS, senare inskjuten med Norma ORYX, en av mina favoritkulor för vildsvinsjakt då jag alltid kan räkna med att den gör jobbet. Jag är glad att se att inte heller precisionen går att klaga på. Inskjutning på 50 meter med hål som touchar varandra, och de sista skotten vid inskjutningen blev en fin liten treklöver.
Slutstyckesgången är faktiskt helt okej för ett budgetvapen, den erbjuder kanske ingen direkt helbrägdande upplevelse för den som är besatt av lenaste möjliga slutstycksgång, men detta är definitivt en konstruktion som gör sitt jobb och absolut inte krånglar när en tillförlitlig aktion behövs, till exempel mitt i natten i tjugo minusgrader, när i princip hela mekanismen är genomfrusen och dessutom belagde med både is och snö som börjat få fäste i skrymslen och vrår. Då är det en rent befriande känsla att direkt efter skottet, med stelfrusna fingrar i de tjocka vinterhandskarna, fatta ett resolut grepp om slutstyckesknoppen och bara forcera in ett nytt skott i loppet så att det formligen frasar om ispartiklarna!
Trycket är kanske inte direkt det vi provat med bäst knäcka-en-glasstavs-känsla, men det känns ändå ärligt utan släp, och även om mina personliga preferenser normalt är en bit under här fabriksinställa 1,4 kg upplever jag inte detta som något större problem för de användningsområden jag själv skulle kunna tänka mig för bössan, som till exempel såväl drevjakter såväl som nattliga vildsvinsvak. På en drevjakt är det ändå ofta snabba och instinktiva skott på hyfsat kortahåll som gäller, för att inte tala om åteljakten på vildsvin, och om jag då skulle introducera några millimeters eller för den delen någon centimeters vingelmån på 100 meter för att inte avtrycket är det krispigase jag upplevt är detta inte något som helst problem. Då uppvägs det i sådana fall snarare av den extra säkerhet jag får, med kanske en skyttehandske på drevjakten som ändå förtar lite av finliret eller för den delen ett stelfruset avtryckarfinger nästan helt renons på känsel mitt i natten på vildsvinsvak i arktisk kyla.
Minst lika viktigt på ett vapen är den allmänna precisionen man kan förvänta sig, och detta är definitivt ett tätskjutande vapen. Det var inget problem på 50 meter att utan större koncentration skjuta grupper under 20 mm. Ett kanske ännu bättre mått på tillförlitligheten även i detta avseende är det faktum att jag efter det klassiska och ofta utslagsgivande testet att efter inskjutningen montera av siktet från Picatinny-skenan och sedan montera tillbaka det igen, bokstavligt talat sköt hål i hål. Detta ger exakt det självförtroende man kan behöva ibland när man står där i drevjaktstornet…
Blizzard har CNC-bearbetad låda av solitt stål, och ett klassiskt slutstycke med 60 graders öppningsvinkel, därtill ett robust utdrag och ett löstagbart magasin med plats för sex skott. Den uppmärksamme noterar kanske testgevärets ändå mer vältilltagna magasin med plats för åtta bulor, så räkna med ett något mindre utskjutande magasin på vapnet i butik. Gevärets kallhamrade pipa har en högpresterande räffling som ger hög precision under alla skjutförhållanden. Pipan kommer utan öppna riktmedel, är blånerad, 22 tum / 56 cm lång, 0,63 tum / 16 mm i diameter vid mynningen, med en gänga på M14x1. På toppen av lådan en picatinnyskena för stor flexibilitet vid montage av optik.
Och på tal om optik. Att jaga med termiskt har gått hand i hand med att skopa ur lädret ordentligt. ATN revolutionerade dock prissegmentet när de släppte Mars LT som vi tidigare recenserat i artikeln “ATN Mars LT – en perfekt instegsmodell i den termiska världen”, ett test där vi skarpt gillade produkten och egentligen bara efterlyste en enda sak, nämligen den videofunktion man nu kompletterat med och som är anledningen till avslutande V i modellbeteckningen på den här nya modellen. Det är ändå lite imponerande att ATN kunnat integrera den av oss efterlysta videoinspelningen och fortfarande klarar av att ligga i samma prisklass som IR-sikten, alltså under 15 000 kronor.
Videokvaliteten är för övrigt inte den bästa, men vi har all respekt för detta med tanke på priset, men vi vill ändå nämna det. Om du är ute efter att kunna kontrollera i efterhand vad som hände vid skottet, alltså lite grovt hur/om djuret kastade och i vilken riktning det eventuellt försvann och så vidare, så räcker kvaliteten bra. Dock blir det svårare att urskilja detaljer som vi i motsvarande läge blivit bortskämda med under våra tester av ATN:s mer avancerade modeller (läs exempevis vårt test av ATN Mars 4 HÄR och längre fram även vår kommande recension av helt nya ATN Mars 5) som till exempel exakt hur djuret tecknar, den aktuella träffpunkten tecknad som en brännande punkt av hetta och de efterföljande rännilarna av utpumpande blod. Vi respekterar som sagt ändå beslutet att inte lägga mer pengar på kvaliteten av just videoupptagningen och nöjer oss med att konstatera att den visade bilden i realtid i okularet är klart överlägsen den som man i efterhand kan se på videon. Lite extra läge att vara observant på alla detaljer just i skottögonblicket med andra ord…
Givetvis är den tekniska specifikationen också rejält bantad i jämförelse. Vår testmodell är utrustad med en blygsam sensor på 160×120 pixlar och 12 µm – och för att gå rakt på sak: det sätter såklart sina begränsningar för det avstånd på vilket du kan ta säkra skott. Redan vid 50–60 meter på vildsvin börjar man närma sig gränsen för vad som är vettigt, men 100 meter är enligt min personliga åsikt för långt. Behöver du tänja lite på dessa gränser råder vi dig att titta på storebror i form av samma modell med en sensor på 320×240 pixlar för i runda slängar ytterligare 5 000 kr. För att få en bra bild av det lyft du kan förvänta dig genom att gå ett steg upp gällande sensorn rekommenderar jag dig varmt av att ta del av min tidigare nämnda recension av Mars LT.
Gott om smarta funktioner
Det låga priset till trots kommer den ändå med ett smörgåsbord av smarta funktioner, superenkel inskjutning, olika färglägen och som sagt inte minst videoinspelningen.
Jag har varit ute flera sena nätter med bössan, och spenderat ett par av de kallaste nätterna under säsongen i tornet. Det har varit ett bra test av mitt eget tålamod, men även av den tekniska utrustningen så klart. Siktet har inte visat några problem även om kvicksilvret i termometern dragit sig under 20 minusgrader.
Tålamodet har dock gett utdelning och jag lyckades till slut fälla en utmärkt matgris i form av en vildsvinsgalt med levandevikt 52 kg med ATN Mars LTV och XtraGun Blizzard. Avståndet var lite längre än vanligt åtelavstånd då jag fick fodra in dem i en åkerkant då hela vildsvinsligan ratat de lyxigare åtelplatserna med såväl spridare som skyddad koja de senaste veckorna, så jag fick helt sonika sitta och huttra i ett torn ett femtiotal meter bort. Det var inga som helst problem att placera skottet, men att välja ut just en av galtarna i gruppen av årsgrisar som kom ut på den frusna vallen efter att suggan hade kollat så kusten var klar hade inte gått utan hjälp av min handhållna spotter.
Skjuta in på en värmeförändring
Ett skott och inskjutningen kan i teorin vara klar. Men ett frågetecken som kanske dyker upp är: hur skjuter man in ett termiskt sikte som bara ser värmeförändringar? Du svarar på frågan genom att ställa den. Man måste helt enkelt skjuta på en värmeförändring. Jag brukar helt sonika tejpa upp en vanlig handvärmare på min inskjutningstavla och får då en vit (eller svart) punkt att skjuta på. ”One Shot Zero” innebär att du skjuter ett skott, träffar exempelvis 30 cm till höger och kan då i siktesbilden flytta ett sekundärt kors/riktmedel till där din träff sitter. Spara, och ditt sikte är inskjutet. Det är svårt för mig att låta bli att inte skjuta ett extra skott för att se så att det går i mitten, men så enkelt är det och det funkar riktigt bra. Det kan förstås vara svårt att se sin träff genom siktet, men det du kan göra i sådana fall är att gå fram till tavlan och sätta upp en sekundär värmekälla, exempelvis en tomhylsa som du värmer lite på, och ställa in ditt sikte efter den.
Trots alla sina funktioner har siktet ändå en bra batteritid. Något mindre än exempelvis tidigare nämnda Mars 4, men ändå inte mindre än nio timmar enligt specifikationen. Jag har inte haft möjlighet att hårdtesta batteritiden in på de allra sista skälvande procenten då jag inte behövt sitta hela natten igenom, men det har hållit gott och väl de kvällar och tidiga nätter jag ändå varit ute. Men skulle du glömma att ladda den kan det ändå vara tryggt att veta att du också kan mata den via USB-C i skarpt läge.
ATN Mars LTV 3-9X 160X120 12 µm Thermal Scope är det lättaste termiska kikarsiktet i ATN MARS-serien, och det gör klart sitt för totalvikten på bössan som i sin tur redan är lätt för att vara en bössa med träkolv. Jag tyckte ändå inte på något sätt att kombinationen blev för lätt, utan ekipaget fungerar alldeles utmärkt som helhet, och jag måste också passa på att inflika att kombinationen av XtraGun Blizzard i kalibern 8×57 JS och en ljuddämpare var förbaskat trevlig, och jag skulle inte ha något emot att jaga med motsvarande uppsättning på exempelvis en drevjakt. Studsaren i fråga har ju faktiskt också ett klassiskt utseende med den vackra valnötskolven som inte i något avseende skäms för sig på samlingen. Detta faktum accentueras för övrigt bara ytterligare av den färgade bakkappan i läckert jaktorange.
Varken optik eller bössa tillhör som sagt gräddan av vare sig vapen eller optik, men det är ändå en trevlig och pålitlig grisrigg för sena nätter i vakkojan på normala avstånd. Vill du testa den, så har vi riggen tillgänglig i vårt skytte- och eventcenter under de närmsta veckorna och du kan också klicka in på xtrahunt.dk eller sakabsweden.se om du vill veta mer om vapnet!
