Sol, semester och sena kvällar. Sommarens magi är svår att värja sig mot – och vi människor älskar det. Vi släpper rutiner, sover längre, lever lite friare, kanske till och med lite stökigare. Vi kör till stranden, grillar lite för sent, låter barnen vara uppe för länge och skippar att planera morgondagen. Det är ju ändå sommar. Men i skuggan av vår frihet står de där. Våra hundar.
De som är vana vid struktur. De som inte förstår varför promenaden kommer tre timmar senare än vanligt eller inte alls, det är ju varmt. Hundar som plötsligt ska bo i husvagn, hälsa på kusiner eller vänjas vid nya regler i ett sommarhus de aldrig varit i förut.
De som tål mycket, men inte allt.
Och jag vet – jag har själv varit där. Suttit på en altan eller på stranden i kvällssolen, med ett glas kallt i handen och tänkt “vi går den där riktiga rundan imorgon”. Jag har sett min hund titta upp på mig, fundersam, nästan som att hon undrar om vi glömt bort att hon är mer än en sällskapsdam. Hon är också en kropp. En vanemänniska, i hundform med ett behov större än att bli brun och njuta.
För varje gång vi flyttar runt dem, ändrar måltiderna, sätter på dem flytväst och lyfter upp dem i en båt de aldrig bett att få kliva i – så krävs anpassning. Och hundar anpassar sig. Det är deras superkraft. Men det är också deras svaghet. De säger inte alltid ifrån. Eller är det det de gör?
Så mitt lilla missnöje i sommar? Det riktas inte bara utåt – det riktas också inåt. För att jag själv glömde att det där med semester inte är samma sak för min hund.
För henne är trygghet inte havsbris och picknickfiltar. Det är rutiner. Förutsägbarhet. Samma stig, samma doft, samma matte som lyssnar.
Och kanske är det just det jag vill påminna om. Att i vår längtan efter att släppa taget om allt, får vi inte tappa greppet om det som betyder mest för dem vi har ansvar för.
Kompromissa inte med hundens sommar för att sedan undra varför de är mer stressade, har lättare för skada eller inte gillar husvagnsgrannens hund eller grillsällskapet. Bli inte förvånad över att dem lättare drar på sig skador när de glassat runt en hel sommar, glad eller inte.
Så denna sommar – eller varför inte redan idag – tänker jag återinföra något så osexigt som vardag i det vackra. För min hunds skull.
Och för mig själv.
