Hallå där, Albert Blomberg, andraårselev på ForshagaAkademin, som tillsammans med Aksel Garseg nyligen har varit på praktik hos Pink Mountain Outfitters i Northern British Columbia i Kanada.

På praktik i Kanada – med fokus på svartbjörn!

Hallå där, Albert Blomberg, andraårselev på ForshagaAkademin, som tillsammans med Aksel Garseg nyligen har varit på praktik hos Pink Mountain Outfitters i Northern British Columbia i Kanada.

Vad gjorde ni under praktiken?

– Vi jobbade som jaktelever, högg ved och styckade 40 björnar på tre veckor. Tyvärr innehöll många av dem binnikemask och hade stora cancertumörer. Köttet som var okej skänkte vi bort till indianerna i British Columbia.

Finns det någon händelse som ni minns lite extra?

– Jag, Aksel, en guide och en hundförare med två karelska björnhundar körde upp för att kolla på en pipeline och blev helt exalterade när vi såg att en medelstor svartbjörn satt 200 meter bort och tittade på oss. Efter en liten stund av planering så hade vi en plan för hur vi skulle släppa hundarna. 

Vad hände sedan?

– Hundföraren och guiden klev ut ur bilen och smög fram så hundarna kunde få syn på björnen som låg och solade i det varma, härliga gräset. Hundarna släpptes och de hann arbeta i tio minuter med björnen innan den klättrade upp i ett träd. Hundskall började höras och med hög puls sprang vi fram för att ta oss till trädet där björnen satt. 

Guiden lånade ut sin Sauer 101 i kaliber 300 win mag och sa ”skjut när du är redo.” Ett högljutt eko ljöd över de klippiga dalarna i Kanadas täta granskog och där låg den, en svartbjörn på 100 kg och 6,3 fots längd från nos till svansspets. Jag hade fällt en björn i Kanada och jag var stolt när jag traditionsenligt bar ut den själv. 

Varför blev det just Pink Mountain Outfitters?

– Min pappa känner Manollo Rodriguez som säljer jakterna i Sverige. Så vi kom i kontakt med honom och sedan blev det en massa pappersarbete för att ta oss in i landet, men det var det värt.

Vad tar ni med er från er resa?

– Jag kan i alla fall stycka björn. Vi växer som människor och vår engelska blev dessutom mycket bättre, avslutar Albert.