I en debattartikel som nyligen publicerades på Aftonbladets debattsida uppmärksammar Lantbrukarnas Riksförbund hur ”Jaktmin”, Naturvårdsverkets kommande förslag på älgförvaltning, skjuter ner klimatmålet.

Så här skriver Palle Borgström, förbundsordförande LRF, och Paul Christensson, vice förbundsordförande LRF:

Naturvårdsverkets kommande förslag till ny vägledning gällande svensk älgförvaltning, ”Jaktmin”, är en stor omläggning från dagens älgförvaltning.

Naturvårdsverket vill garantera att ett visst antal älgar kan fällas i de svenska skogarna varje år, det kommer göra det omöjligt att nå andra samhällsmål som exempelvis Trafikverkets nollvision och de svenska klimatmålen. Beslut som är fattade av riksdagen körs över av att svenska jägare ska känna att de har en meningsfull upplevelse när de jagar älg.

Sverige har idag världens tätaste och livskraftiga älgstam. Den svenska älgstammen består av drygt 200 000 individer, och är således långt från att utrotas. Priset för världens tätaste älgstam betalar vi med att antal viltolyckor med älg har ökat med över 20 procent de senaste tio åren. År 2024 var det 6539 rapporterade viltolyckor med älg. Det är över 1000 fler som drabbas när de krockar med en älg, än under 2014. 

Utöver markant ökade antal viltolyckor i trafiken finns det ett annat samhällsmål som påverkas och som bör ligga Naturvårdsverket varmt om hjärtat. Samhällsmålet om att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Idag vet vi att tillväxtförluster till följd av betesskador försämrar skogens kolinlagrande förmåga, vilket är negativt för klimatet.

“Om vi skulle nå våra och myndigheternas mål avseende betesskador skulle skogen kunna binda in ytterligare 12 miljoner ton koldioxid årligen. Det motsvarar utsläppen från Sveriges alla personbilar under ett år. Viltbetesskadorna är därmed ett hinder för att nå samhällsmålet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045”, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF och Paul Christensson, vice förbundsordförande LRF.

Betesskadorna i skogen motsvarar ett värde på 1,5 miljarder kronor årligen, ett värde som kan jämföras med att 2900 sjuksköterskor inte kan anställas inom vård och omsorg. Det är således inte bara enskilda markägare som står för notan när älgstammen ska öka ytterligare. Alla ska anpassa sig. Övriga samhällets mål, om ökad trafiksäkerhet och en högkvalitativ viltstam som är i balans med foderresurserna, ska stå tillbaka för ett fritidsintresse.

I dag förvaltas älgstammen i dialog mellan markägare och jägarrepresentanter där man arbetar fram förvaltnings- och skötselplaner som kontrolleras och godkänns av länsstyrelsen. Tillsammans fattar man långsiktiga beslut för att hålla en livskraftig älgstam, samtidigt som antalet trafikolyckor hålls nere, och betesskadorna i skogen inte skjuter i höjden.

“Naturvårdsverkets nya förslag ’Jaktmin’ omkullkastar dagens system vilket strider mot riksdagens beslut om älgförvaltningssystemet. Likaså saknar förslaget stöd i jaktlagen. Jaktlagen ger markägaren rätt att jaga på sin mark, men det finns ingen rätt för någon att fälla ett visst minsta antal vilt per ytenhet och år”, säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF och Paul Christensson, vice förbundsordförande LRF.

Naturvårdsverkets Jaktmin är en inskränkning i äganderätten och en särbehandling av jaktintressen som skapar splittring och oreda. Att Naturvårdsverket lägger sig i markägarens rådighet över sin mark är oroande, samtidigt som det skapar negativa konsekvenser för hela landsbygden. Att det är säkert att köra bil från hemmet till jobbet, och att skogen kan producera hållbar förnyelsebar råvara till vår klimatomställning, är viktigare än att det ska finnas ett visst antal älgar att skjuta varje höst. 

Låt oss i stället se en svensk älgförvaltning med syfte att minska betestrycket från klövvilt och som tar hänsyn till flerartsförvaltning. För även skogens konung vinner på att Sverige uppnår miljö- och klimatmålen och nollvisionen i trafiken.