Viktor Lidin: ”Jakten betyder värme och gemenskap”

Vi vill lära känna Sveriges jägarkår lite bättre och därför tar vi varje månad pulsen på en ny jägarentusiast. Den här gången träffade vi Viktor som bokstavligt talat växte upp med jakten.
Vi vill lära känna Sveriges jägarkår lite bättre och därför tar vi varje månad pulsen på en ny jägarentusiast. Den här gången träffade vi Viktor som bokstavligt talat växte upp med jakten.
2023-02-19

Viktor Lidin: ”Jakten betyder värme och gemenskap”

Vi vill lära känna Sveriges jägarkår lite bättre och därför tar vi varje månad pulsen på en ny jägarentusiast. Den här gången träffade vi Viktor som bokstavligt talat växte upp med jakten.

– Jag och mina syskon växte upp med mamma i en liten by i Jämtland där jakten, som på många ställen här, var en naturlig del av livet, säger han.

Han berättar att hans mamma inte jagade där och då, däremot gjorde två av hennes bröder som bodde nära det och de blev på många sätt som två extrapappor. Viktor hängde hos dem jämt.

– Jag drack kaffe, ja, det började jag med tidigt, och fick sitta bredvid och titta på när de handladdade ammunition. Jag lånade jakttidningar och fick alltid vara med vid älgjakten.

I dag, när Viktor själv är förälder, så har de mötena i efterhand fått en ännu större betydelse.

– Med egna barn i dag så förstår jag ännu mer vad de faktiskt gjorde för mig och jag imponeras stort över både deras tålamod, men framför allt över deras stora hjärtan, säger han.

Och fortsätter:

– Förmodligen är det därför jakten betyder så mycket mer för mig än jakten i sig och de två tillsammans är otvivelaktligen anledningen till att jag jagar i dag.

Vilket är ditt första jaktminne?

– Jag har två och är osäker på vilket som var det första. Men ett tydligt minne är när jag satt med min morbror Kjell i ett torn på Petteryta. Vi var ute på älgjakt och helt plötsligt viskar han till mig att han måste klättra ner och kissa, räcker över bössan och säger ”kommer det en älg så skjuter du”.
– Jag inser nu i efterhand att chansen att det skulle komma en älg förmodligen var liten, men det var några riktigt spännande minuter! säger Viktor entusiastiskt.

Det andra minnet utspelade sig i ett högt älgtorn på Pemyra.

– Jag var där tillsammans med min morbror Hans. I skjutgatan framför kom det förbi en ko, men kalven stod kvar i slyn och innan jag visste ordet av hade Hans snabbt gjort några lockljud och fram kommer älgkalven framför tornet. Det var första gången jag var med när det sköts.

– Sedan har jag förmodligen också tidigare minnen från diverse lingonris som fått agera huvudkudde när jag sovit nedanför olika älgtorn, men de är inte riktigt lika spännande.

Vad betyder jakten för dig?

– För att återkoppla till hur jag kom in på jakten så landar jag i att den betyder värme och gemenskap. Jag har en fortsatt nära relation med mina morbröder än i dag och jagar också med min kusin som inte längre är den lilla pojk som jag suttit barnvakt åt utan i stället en god vän.
– Det tycker jag är fint och det är så tydligt att jakten knyter ihop generationer på ett naturligt sätt och skapar fina band genom de upplevelser vi delar.

”Hopplös naturromantiker”

Dessutom titulerar Viktor sig själv som en hopplös naturromantiker.

– Jag tycker att det är häftigt att skida genom storslagen natur i jakt på tjäder i topp och att vandra över milsvida fjäll letandes efter ripor. Upplevelserna som det ger är fantastiska på en annan nivå och skilda från älgjaktens gemensamma strävan. Här handlar det om fysisk ansträngning och att få uppleva med- och motgångar i samklang med fjällen. Även det bygger starka band när det görs tillsammans med vänner och den gemenskap som man kan uppleva, blöt och kall, sittandes på ett liggunderlag långt bort från närmaste väg är svår att beskriva.

På frågan om favoritjaktformen dröjer han lite på svaret.

– Det är svårt att välja bara en och det handlar mer om det som sker runtomkring än jaktformen som sådan. En toppjaktsdag som blivit alldeles för lång bland snötyngda träd, regntunga fjäll i höstens alla färger och ripor som kacklar, eller spänningen under bockjakten när lockpipan fungerat och bocken kommer smygandes i hyggeskanten. Alla har de sin tjusning och charm, men jag gillar verkligen när det är lite svårt och slitigt och att jag själv är med och påverkar min egen jaktlycka.

– Så toppfågeljakten är en favorit just därför. Det är lite klurigt, ingenting fås gratis och ska det gå i lås krävs både gedigna förberedelser i form av skytte och ofta många mil i benen. Det gillar jag!

Vad föredrar du för vapen?

Jag jagar nästan uteslutande med en Tikka T3 som jag stoppat ner i en GRS Bifrost. Eftersom toppjakten ligger mig varm om hjärtat, liksom smyg- och vakjakt på både råbock och kronhjort, så har det blivit så att den bössan är den jag trivs bäst med.

Och ammunition?

Pratar vi kaliber så är det .308. Jag tycker att den bockar av det jag vill att den ska klara av och jag trivs med att den är ganska snäll att skjuta med, vilket är en klar fördel när det kommer till toppfågeljakten och lite längre avstånd. Själva ammunitionen växlar jag i princip mellan Norma TIPSTRIKE, Oryx Silencer och Golden Target, beroende på jaktform.

Viktors häftigaste upplevelse inom jakten fick han tillsammans med sin sexårige son – och det efter en tämligen händelselös förmiddag bestående av älgjakt.
– Då bestämde vi oss för att spana på rådjur och när vi plötsligt såg en bock komma så var vi överens om att göra ett försök att smyga in på den. Min inställning var att det här gör vi tillsammans så det slutade med att vi, bredvid varandra, ålade i 45 minuter över en åker innan vi till slut kom tillräckligt nära.

–Att få göra det tillsammans var häftigt och jag är väldigt glad över att jag var så inställd på att vi antingen skulle göra det tillsammans eller inte alls. Den bocken är helt klart mer min sons än min för det tålamod och den fina kämpaglöd han visade upp. Det var med stora leenden och dyngsura kläder från topp till tå som vi till sist gick fram till den fina bocken.

Har du några drömjaktresmål kvar?

– Oj, drömmen som i ”kommer förmodligen aldrig ske men man kan ju drömma” är att jaga Dall sheep i Alaska. Att få uppleva så otroliga vidder, strapatser och bo i tält är drömjakten för mig. Om man även skulle vara tvungen att rida in i området innan själva fjällvandringen startade skulle det verkligen vara pricken över i:et!

– Ska jag i stället sätta det i en skandinavisk tappning så skulle det vara vildrensjakt i Norge tillsammans med ett gott sällskap som, precis som mig, gillar ömma fötter, kalla fingrar och kaffe på ett liggunderlag långt bort i ingenstans. Det hade varit nåt!

Tack för att du läser Magasin Vildmarken! Spara 10% på allt i vår webshop med rabattkoden I<3VM

Facebook
E-post
LinkedIn
Twitter
Viltrecept

Lucas Eriksson lagar: Viltsushi med sting

Lucas Eriksson bjuder den här gången på sushi utöver det vanliga. När han skulle ta sig an den japanska klassikern så valde han nämligen att