Ad

Tema eftersök: En dag med Torkel Norling

Nyligen besökte vi Torkel Norling, en mycket erfaren eftersöksjägare, för att vara med på en dag där temat var just eftersök. Väl på plats berättade han att han främst åker på griseftersök, både skott- och trafikskadade (NVR).

_MG_2132 (Medium)Vi började med en snabb presentation om vad vi själva har för hundar. Därefter utbytte vi lite erfarenheter och efter det blev de en hel del information om eftersök, framför allt hur man ska gå till väga och hur man ska tänka.

Första frågan man bör ställa sig själv är: Är jag och min hund lämpade för detta? Torkel berättar att han själv brukar spåra tills han vet att hunden har koll på det skadade djuret, lite beroende på lite hur situationen ser ut, och sedan släpper han.

– När hunden sedan har ställt viltet så kommer nästa uppgift. Vilken väg är smidigast att ta? Ska man gå efter eller ska man vända tillbaka för att ta bilen runt? säger han och fortsätter:
– Jag gör mycket eftersök på natten och just vildsvin kan gå iväg väldigt långt. Beroende på hur marken ser ut och hur vinden ligger så kan de vara bättre att gå ut till bilen och åka runt.

Börja med att dra en klöv_MG_2084 (Medium)

Torkel berättar att han börjar träna sina hundar från cirka 10 veckor med att bara dra en klöv som de ska följa och senare bygger han på med mer svårigheter, beroende på valpens mognad och så vidare. Nu är det inte alla som lägger ner det arbetet på hundarna. Många vill ha sin jakthund till just jakt medan Torkel nästan aldrig släpper sina hundar på friska djur utan använder dem bara till just eftersök.
– Därmed så är de så rutinerade att de klarar av uppgiften att skilja ur det skadade djuret oavsett om de är två eller fem grisar som kom ihop när en blev påskjuten, säger Torkel.

– En hund som är van att jaga friska djur förföljer flocken men 8 av 10 gånger missar de hundarna avhoppet av den skadade och sedan så står man där. Man kanske har en jättebra ställande hund men som inte klarar av uppgiften med just spårarbetet. Det är då spårhunden kommer in i bilden, säger han och berättar vidare:

– Spårhundens uppgift är att ta fram den ställande hunden till det skadade djuret. Det bästa är om man går i ett ekipage med spårhunden först och en ställande bakom. Men då är det viktigt att man har tränat lite tillsammans så att man är förvissad om att hundarna kommer överens och inte störs av varandra. Det är den som går med spårhunden som ska se till att den bakom hänger med. När man kommer till avhoppet och spårhunden vinklar åt något håll så får den med den ställande hunden vara med och avgöra när den ska släppas. Man måste fortfarande försäkra sig om att den ställande hunden fortsätter på rätt djur. När man väl har släppt och det blir upptag så stannar man upp och avvaktar lite och säger hundföraren till den ställande hunden att det står fast. Då vänder den med spårhunden och går ut till vägen och väntar – mycket för säkerhetens skull, men även så att den kan vara beredd på att åka runt marken eller åka och hämta den andra hundföraren. En skadad gris kan ta sig väldigt långt och snabbt och lämnar ofta ingenting på skottplatsen. Dessutom blöder den oftast väldigt lite och mycket senare än andra djur eftersom de har sådan tjock päls, hud och fett. Man ska aldrig friskförklara ett vilt bara för att man inte finner något blod, berättar han.

Bra övningar_MG_2119 (Medium)

Under dagen fick vi lära oss att när vi tränar spår så är vår uppgift att lära hunden att inte växla spår. Vi fick göra en väldigt bra övning idag. Vi var fem stycken och alla tog varsin klöv, vi använde oss av både älg och rådjur.

Torkel ställde upp en kon och vi ställde oss i en cirkel runt den, cirka 70 meter ifrån. Vi skulle sedan gå tvärsöver förbi konen till andra sidan av cirkeln. Det man ska tänka på är att man står så att man kommer mellan två personer hela tiden mot slutet. Vi lade spåren samtidigt så att alla skulle lukta lika mycket, sedan hämtade vi våra hundar och ställde oss en bit ifrån vår egen start.

Därefter gick vi en och en. Denna övning är just för att vi ska lära hundarna att inte växla spår. Problemet var inte just vid konen där alla spår hade korsats, utan lite efter konen. Det var en superbra övning! Det är väldigt viktigt att man lär sig att läsa sin hund och det gör man bara genom massa träning och genom att lära sig att lita på sin hund. Men då är det som sagt viktigt att hunden prioriterar skadat vilt.

När man tränar ska man låta hunden ta sig an spåren själv för den ska hjälpa till att finna skottplatsen och eventuella fynd. Allt eftersom och beroende på var man är i sin träning så ska man lägga in störningar av olika slag samt olika ”hinder” under spårets gång. Det är viktigt att man tränar med mycket störningar i samband med spårstarten.

Bra saker att ha med sig

Under dagen lärde vi oss även mer om saker som är bra att ha med sig ut på ett eftersök. En GPS-handenhet är A och O, dels för att kunna se hur man har gått men även för att kunna markera eventuellt blod osv. Då har man alltid en plats man kan återvända till om man skulle behöva ta om.

Går man ut på natten så är det att föredra att ha två pannlampor med. Det gör att man kan byta ifall batteriet tar slut. En ficklampa som man fäster på bössan är bra att ha och den tänder man precis innan man ska skjuta. Torkel är väldigt rutinerad och han smyger fram i mörkret och lyssnar in vart hundarna är, tänder ficklampan som sitter på bössan, kollar snabbt in vart hundarna är och sedan skjuter han. Det är inte många sekunder man har på sig.

Han berättar att han föredrar att göra eftersöket nattetid, dels för att han upplever att det luktar mer om spåren och att djuren står bättre. Men man måste alltid tänka på säkerheten för både sig själv och hundarna. Vatten är också viktigt att man har med för det kan bli många timmar i skogen. Även en kompass är bra att ha.

Olika vägar att gå_MG_2172 (Medium)

Alla eftersök går ut på att avliva ett skadat vilt, det vet ju alla, men vägen dit kan se olika ut. Det viktigaste är att man ser till sig själv och sin hund om man har kapaciteten till det. Detta med att åka ut med bara en spårhund är inte optimalt. Men skulle de visa sig vara nära stora vägar eller tätbebyggt område så kräver det kanske lite längre spårarbete av spårhunden. Man kan absolut prova med hjälp av några förhållsskyttar, men man har i regel bara en chans. Om det blir skrämt och drar i väg långt så måste man ändå stanna upp och ringa in någon med löshund för att sedan börja om och på så vis skapar man onödigt lidande hos det skadade viltet. Likaså kan det sluta hur som helst om man släpper en jakthund vid skottplatsen om den inte har bra spårförmåga.

_MG_2180 (Medium)Ord: Emma Larsson

Inlägg av: Jessica Ädel den 2016-04-18

Se även ...

Inskjutningstavlor

Spara tid vid inskjutning med hjälp av Vildmarkens egendesignade inskjutningstavla. Med våra tavlor kan du lätt se hur du ska justera på ditt kikarsikte.
Ladda ner »

Magasin Vildmarken #6

I det här numret är det dressören och instruktören Mattias Westerlund som frontar omslaget. Mattias har hjälpt många hundar och hundförare över hela världen och lever efter devisen ”andra människors framgångar är min framgång”.
Läs tidningen »

Prenumerera på Magasin Vildmarken!

Få tidningen före alla andra - direkt till din e-post! Starta din kostnadsfria prenumeration* på Magasin Vildmarken genom att fylla i din e-postadress nedan!

*Du kan även få erbjudanden och nyheter från samarbetspartners.
Din prenumeration är helt kostnadsfri och kan avslutas när som helst.

 

Prenumerera på Magasin Vildmarken!

Få tidningen före alla andra - direkt till din e-post! Din prenumeration är helt kostnadsfri och kan avslutas när som helst. Genom att prenumerera godkänner du att även få nyhetsbrev från Vildmarken och samarbetspartners.


Invalid email
Detta fält är obligatoriskt.
Grattis! Nu är du prenumerant av Sveriges nya jakttidning.