Otilie Bredesen: Att vara 17-årig tjej med jakt som största intresse

Med jämna mellanrum har vi praktikanter från ForshagaAkademin hos oss. Senast i raden var den norska tjejen Otilie Bredesen som under sin tid här även passade på att skriva en krönika om sitt stora jaktintresse och framtidsplaner.

Otilie Bredesen: Att vara 17-årig tjej med jakt som största intresse

Med jämna mellanrum har vi praktikanter från ForshagaAkademin hos oss. Senast i raden var den norska tjejen Otilie Bredesen som under sin tid här även passade på att skriva en krönika om sitt stora jaktintresse och framtidsplaner.

Att vara en 17-årig tjej med jakt som största intresse är något helt speciellt.
Mitt intresse kommer egentligen från när jag var liten och fick följa med pappa ut på jakt. Även om jag kanske inte tyckte att det var lika roligt då som jag gör nu, var det ändå så spännande att jag ville fortsätta.

För min del har det framför allt varit älgjakten jag lagt mest tid på. Detta eftersom vi bor i ett område där nästan alla jagar älg på hösten. Jag kan fortfarande minnas hur stor del av hösten älgjakten var när jag var liten; att få följa med pappa ut i skogen tidigt på morgonen, känna den kyliga höstluften mot det nyvakna ansiktet, höra hundarna skälla ståndskall och känna spänningen växa i den lilla kroppen. Känslan av att stå där med de andra jägarna, stoppa händerna i fickorna på den nya, alldeles för stora jaktstället – och vara så stolt.

När jag började skolan blev det mindre jakt. I efterhand känns det lite synd att jag nästan slutade jaga i några år. Det var inget medvetet val, det bara blev så, mest för att inga av de andra tjejerna gjorde det. Vi var bara två tjejer i klassen som jagade, och det var inget särskilt uppmärksammat. De andra var inte direkt imponerade av vårt intresse, och därför försvann intresset för mig så sakteliga.

När jag började på en ännu större skola i stan försvann jakten helt. Där var jakt verkligen inget som imponerade på de andra. Tjejerna fick det att låta som något man bara gjorde för killarnas skull, inte för att man hade det som passion. Så jakten lades helt åt sidan. Jag bestämde mig ändå för att skriva jägarexamen och gå till skjutbanan, men jag ville inte jaga.

När det sedan var dags att välja gymnasieprogram var jag osäker. Skulle jag ta den mer traditionella vägen med studieförberedande kurser eller välja yrkesinriktning? Pappa pushade mig lite extra att söka jakt- och viltvård på ForshagaAkademin – och jag är väldigt tacksam att han gjorde det. För där fick jag verkligen hitta tillbaka till mitt jaktintresse.

Tuff start

Första året var tufft. Det var ett nytt land, nytt språk och nya människor. Det tog några månader innan jag kom in i det. Extra svårt var det att skriva jägarexamen på nytt, denna gång på svenska. Jag blandade ihop norska och svenska regler, namn på fåglar och djur. Det var helt kaos, men jag klarade det till slut, tack vare mamma, pappa, lärare och klasskompisar som hjälpte mig.
Jag har inte ångrat en sekund att jag började på ForshagaAkademin. Nu bor jag tillsammans med kompisar och går i klass med andra ungdomar i min ålder som delar samma intresse. Det är aldrig tyst i klassrummet, det finns alltid något att prata om. Och när lärarna frågar om någon skjutit något under helgen visar de att de ser oss som riktiga jägare och vill hjälpa oss att komma in på rätt spår.

Lärarna spelar en central roll för oss under de här åren. De är extremt duktiga på att stötta oss och hjälpa oss nå våra mål, både stora och små. De hjälper oss också att bygga nätverk och hitta bra praktikplatser, något som gör det enklare att söka jobb senare.

Som sagt, jag har inte ångrat mig en enda gång. Det här är verkligen skolan för oss som kanske är lite skoltrötta men älskar friluftsliv i form av jakt, fiske, äventyrsturism och hundsport. Skolan erbjuder fyra inriktningar, samt IM och YH. Alla läser naturbruksprogrammet i grunden, men väljer inriktning efter sina huvudintressen.

Gå i samma riktning

Skolan tar emot elever från hela Sverige, och även från andra länder. Det innebär att många måste flytta hemifrån. Det kan verka skrämmande, men skolan erbjuder lägenheter och har personal på plats även kvällar och helger, så att man alltid har vuxna att prata med. När alla flyttar till samma plats skapas en stark gemenskap. Man bygger upp ett nätverk baserat på ungdomar med samma intressen, något man verkligen kommer att uppskatta och ha nytta av senare i livet. Man får vänner med samma hobbyer, och träffar nya människor som vill gå i samma riktning som en själv.

Och så kommer den stora frågan, vad ska man göra efter gymnasiet? Väljer man jakt- och viltvårdsprogrammet öppnas många dörrar: man kan arbeta i butik, inom skogsbruket, på slakteri, eller vidareutbilda sig till jaktlärling och viltmästare. Väljer man studieförberedande inriktning i årskurs två kan man även läsa vidare på högskola. Möjligheterna är många – även om man väljer naturbruk i stället för ett program där man bara sitter inomhus.

Vill inspirera andra tjejer

Personligen vill jag i framtiden inspirera andra tjejer att fortsätta jaga, även om de känner sig nedtryckta på grund av miljön de befinner sig i eller var de kommer ifrån. Mitt mål är att få fler tjejer att våga jaga, trots att det fortfarande är många fler killar i jaktvärlden. Jag vill också kanske starta mitt eget företag, resa runt och hjälpa tjejer att följa sina drömmar inom jakt – och kanske även arbeta med produktutveckling för jaktutrustning riktad mot tjejer – utan att det nödvändigtvis behöver vara smått och rosa.

Facebook
E-post
LinkedIn
Twitter

Naturvårdsverkets rapport: Sverige kan ha en miljon vildsvin 2030

Beslut om viltpremie för vildsvinsjakt: “Tänkt som ett incitament för att öka avskjutningen”

Kommunstyrelsen i Kungsbacka kommun har beslutat att införa en viltpremie på 1 000 kronor för jägare som skjuter vildsvin. Syftet är att minska vildsvinsstammen och de skador som vildsvinen orsakar

Vildmarken testar: Swarovski Optik dS 4-24×50 P – när tekniken faktiskt gör skillnad

Det finns gott om produkter i jaktvärlden som marknadsförs som revolutionerande. De flesta erbjuder i bästa fall små förbättringar av något vi redan har. Lite bättre ergonomi, lite lägre vikt

Ett skott gick av inne i jaktlagets husvagn och träffade en jaktkamrat i låret. Nu åtalas en man i 40-årsåldern för grovt vållande till kroppsskada efter händelsen under en vildsvinsjakt

Skadenivån fortsatt hög i skogen på grund av hjortdjurens bete: “Krävs ytterligare kraftansträngning”

Skadorna i den svenska skogen från älg och andra hjortdjur ligger fortsatt på en hög nivå. Var tionde ungtall har fått en viltbetesskada under det senaste året, det visar Skogsstyrelsens

Leica Tempus 2 ASPH – testad på hagelbössan

Leica har länge varit ett av världens mest respekterade namn inom premiumoptik. Tempus 2 ASPH är företagets moderna tolkning av ett reflexsikte för snabba jaktsituationer, men hur fungerar det egentligen

Valpens första jakthöst – en höst som kan avgöra framtiden

För många jägare är den första jakthösten med en ung hund något man längtat efter länge. Hundinstruktören Mattias Westerlund från Hundskolan Vision lyfter vikten av att inte skynda ut i

I huvudet på en abborre – hur sommaren förändrar hela sjön

Varför kan en grundplatå som alldeles nyss levererade magiskt abborrfiske nästa dag upplevas helt livlös? Svaret handlar sällan om fel bete. Under sommaren förändras nämligen sjön hela tiden, och abborrarna

Skyddsjakt på lodjur i Norrtälje efter upprepade fårangrepp

Länsstyrelsen i Stockholms län har beslutat om skyddsjakt efter ett lodjur i Norrtälje kommun efter flera angrepp på får. Svensk Jakt rapporterar händelsen. Mellan april och juni har sex lodjursangrepp

Wilderness Wheels förverkligar campingdrömmar: ”Hoppas fler upptäcker friheten med ett hem på hjul”

I en verkstad i Årjäng bygger Wilderness Wheels skräddarsydda campervans åt kunder från hela Sverige. För ägaren Maarten Bellaard handlar arbetet om att förverkliga människors campingdrömmar – där varje projekt

Jens Häggström och Ingrid Ljungvall tilldelas Stora forskningspriset i veterinärmedicin 2026

SLU-professorerna Jens Häggström och Ingrid Ljungvall tilldelas Stora forskningspriset i veterinärmedicin 2026 för sin forskning om hjärtsjukdomar hos hundar och katter. I en nyhet på hemsidan skriver SLU att Jens