Henry Ottosson har fällt över 700 älgar – och ända sedan 1979 har han årligen tagit emot och guidat jägare från hela världen i samband med Normas älgjakt i norra Värmland. Vi besökte denna ödmjuke jaktledare som nyligen valdes in i Norma Hall of Fame.

Östmark bjuder på strålande sol och ett närmast vykortsvackert vinterlandskap när vi rullar in på Henrys gård. Det enda som bryter tystnaden är jämthundarnas skall när de nyfiket betraktar när vi parkerar bilen.

– Hundarna är A och O, säger Henry och tittar bort mot hundgården.

– Att höra ståndskallet, det är nåt alldeles speciellt.

Här i det röda barndomshemmet har Henry bott i hela sitt liv – och det finns inga planer på att flytta.

– Här utanför brukar jag fiska på somrarna, öring bland annat, säger Henry som trivs bra med skogen runt knuten.

I köket har Henry förberett fika. Han berättar att han tidigare under veckan hade en järv på åtelkameran och visar oss bilder från telefonen. Dock har det främst varit vargjakten som tagit upp mycket av hans tid mot slutet.

– Vi sköt en varg som varit här omkring i två års tid, en tik på 37 kilo som bland annat tagit älgkalvar.

– Jag lade ner hela min själ, tillägger Henry.

Efter fikat går vi in i vardagsrummet. Otaliga diplom och pokaler vittnar om framgångar både inom skyttet och skidskyttesporten, något som av tradition är stort i Östmark.

– Längre ner här på vägen så växte Linn Persson upp, säger Henry och syftar på värmländskan som dagar efter vårt besök tog karriärens första individuella VM-medalj i Oberhof.

I vardagsrummet pryds väggarna av minnen från otaliga jakter genom åren – och golvet likaså. I hörnet har Henry möblerat med ett imponerande björnmontage.

– Den sköt jag i Kanada 1995. Jag gav mig själv en resa dit i 50-årspresent, minns Henry.

Annars är det främst älgjakten som Henry Ottosson förknippas med. Under februari månad firar han sin sjuttioåttonde födelsedag, men ännu finns det inga planer på att sluta som jaktledare.

– Nej, jag håller allt igång, det är så roligt, säger han lågmält och plockar fram några fotoalbum med minnen från förr.

I rollen som jaktledare har Henry tagit emot gäster från världens alla hörn, skött utsättning och agerat hundförare. Det är ett uppdrag han trivs väldigt bra med – och med 706 fällda älgar på sitt CV så är det förmodligen få som är bättre lämpade för uppgiften. När Henry får frågan om hur det är möjligt att ha hunnit fälla så många så svarar han lika ödmjukt som förväntat.

– Under 1980-talet var det älgexplosion så då sköt jag över 30 älgar varje år, säger han.

– Det var mycket intressant.

Vad har du för tips till alla dem som inte har haft samma framgång som du ute i älgskogarna?
– Man ska väl ha lite tur… och så har jag ju lång erfarenhet. Efter många år så lär man sig ju hur det går till.

Lyhördhet är något annat som Henry ständigt förespråkar.

– Det gäller att vara på alerten, och att inte ha för stort väsen omkring sig. Det finns ju de som hugger ved när de är ute och de får ju aldrig skjuta nån älg! säger Henry och skrattar glatt.

Ett annat tips är att låta hunden göra jobbet.

– Låt den jaga och var inte för våldsam. Det är då det blir ståndskall, tillägger han.

Vad har gett dig mest glädje genom åren?
– Det roligaste är ju att träffa jägarna. Ofta är det nya ansikten varje år och det är väldigt roligt, säger Henry och berättar att de internationella inslagen är och har varit många under årens lopp.

– Jag vet inte hur många länder det är, men det är ju ända från Australien och Nya Zeeland, Island, Ryssland, amerikaner och en hel del tyskar.

Men det är framför allt en inbjuden gäst från Spanien som Henry minns lite extra.

– Han skulle ha med sig en piska och fem hästar ut. Det var lite speciellt i älgskogen, skrattar Henry.

Fick han några resultat då?
– Ja, han fick skjuta en tjur så han fick ju det han önskade, säger Henry glatt.

Plats i Norma Hall of Fame

Det råder inga tvivel om att Henry har varit en central del i skapandet av oförglömliga, och därmed även ovärderliga, jaktminnen hos generationer av svenska och utländska jägare. Hans insatser uppmärksammades nyligen lite extra då han förärades med en plats på väggen i Norma Hall of Fame. Henry vilar dock inte på lagrarna och innan vi lämnar gården i Östmark så avslöjar han att han nu kommer börja förbereda så smått inför hösten. Den kommande älgjakten 2023 blir den 44:e i ordningen för Henry – och som vanligt är det mycket som ska hinna fixas.

– Tidigt på våren så åker jag ut och sätter ut 50–60 saltstenar, säger Henry.

Och fyller i:

– En del blir uppslickade så jag får sätta nya över sommaren och hösten. Sedan är det ju även planering för där passkyttarna ska sitta, säger han.

Det låter som en hel del jobb. Du måste vara vid god vigör?

– Ja, men jag tycker det är så roligt och kul att hålla på med något. Och nu när jag är pensionär så har jag gott om tid också, säger Henry och gör sig redo för att reka vidare i skogarna kring Östmark.