Ad

Härkilas kennel – Med jaktchampions sedan 1950-talet

[SÄTILA/VÄSTERGÖTLAND] Kjell Lennartssons far, Lennart Davidsson, startade upp Härkilas kennel 1952. Ambitionen var att ta fram bra jakthundar med trevlig mentalitet och en bra exteriör. Kjell berättar att det hela började med uppfödning av drever. I början av 1960-talet köpte Lennart även in några jämthundar och sedan dess har dessa båda raser varit kärnan i kenneln.

 

– I början på 1980-talet skaffade jag en finnstövare och tog fram någon jaktchampion på hare, men sedan blev det mest rävdrivande finnstövare som jag satsade på. På 1970- och 1980-talet hade vi även gråhundar. Men ska man hålla på med avel så bör man fokusera på ett fåtal raser och försöka lära sig dessa rasers linjer. Därför har vi valt att satsa fullt ut på jämthunden som älghundsras, drevern som rådjursdrivare, foxterrriern som rävsprängare och den finska stövaren som räv och harhund berättar Kjell när vi träffar honom tillsammans med hans fru Ingela på Härkila gård i Sätila, strax söder om Göteborg.

En bra älghundIngela Härkila

I dag är jämthunden Sveriges tredje populäraste hund. Kjell menar att det är en utmaning att bibehålla en hög kvalitet när en ras blir populär. Risken finns att det avlas på hundar som inte riktigt håller måttet jaktligt då det blir lättare att sälja valpar när rasen är populär. Och alla som köper jämthund i dag har inte de jaktmöjligheterna som krävs för att få en riktigt bra hund. Därför är det viktigt att uppfödare endast säljer valpar till jägare som har tillräckligt med jaktmöjligheter och som är villiga att starta hunden på jaktprov. Kjell tycker även att man bör ställa krav på att tiken man tänkt avla på har minst ett 1:a pris på jaktprov på älg. På Härkilas kennel har jaktlusten varit prioriterad i samband med uppfödningen. Jaktlust är dock en term som inte är helt okomplicerad.
– ”Jaktlust” är egentligen inget riktigt begrepp i sig. Den finns egentligen i alla raser i olika former och ett bättre ord är kanske därför ”arbetsvillighet”. Pratar man jaktlust kan det lätt missuppfattas och i dag är det mycket diskussion på sociala medier där det pratas mycket ”jaktlust” och att de ska avlas på det – men det ska avlas med förstånd, säger Kjell.

Och fortsätter: 

– När det gäller älghundar ska det vara en hund som är duktig på att ställa älgen i upptaget och som gör det möjligt för mig att skjuta älgen på min egen mark – det är det som det går ut på som älghundsförare. Det går inte ut på att ha en hund som förföljer älgen miltals utanför jaktmarken, för vad har jag för nytta av den om den gång på gång står med älgarna flera mil bort? Den ska givetvis hänga på i kanske 4-5 km på om älgen går undan, men en vettig hund ska släppa när den märker att den inte får stopp på älgen, säger Kjell.
Däremot uppskattar jag hundar med långa ståndtider. Jag gillar inte hundar som bryter.
Ibland har man långt att gå till ståndskallet och då skall hunden stå där och skälla tills jag kommer. Men när det mörknar så får han gärna lägga av och ta sig tillbaka.
För cirka tio år sedan tog Kjell och hans fru Ingela över verksamheten vid Härkilas kennel efter hans far. Och i dag är även sonen Emil starkt engagerad i kenneln. Dagens ambition och tankar kring hur man föder upp bra jakthundar påminner väldigt mycket om hur Lennart en gång resonerade vad det gäller höga krav på jaktliga egenskaper, mentalitet och exteriör. Kjell framhåller betydelsen av utställningarna för att få fram hållbara jakthundar. – Det är ju där vi kollar att hundarna har en bra mentalitet och är tillgängliga, att de har alla tänder i munnen och att de sitter på rätt sätt, att de har bra rörelser och en riktig kroppsbyggnad. Sedan måste man givetvis komma ihåg att mindre detaljfel finns det alltid som man måste acceptera när det gäller avel på jakthundar, säger han.

Lätt att förstöra sin jakthundimg_9991-medium

Kjell berättar att det, trots goda anlag, tyvärr lätt går att förstöra bra jakthundar. Ett exempel på hur det kan gå till är när man åker mycket bil och med GPS-pejlen följer och även hämtar upp hunden.
– Det kan förstöra hunden på bara några gånger. Något annat som är viktigt i sammanhanget är att alltid vara kvar på spåret efter unghunden när du jagar med den i början. När hunden vänder tillbaka ska du vara bakom den, något som är enkelt med dagens teknik. Du kan gå lugnt i spåret bakom den och när den väl kommer tillbaka så ska den ha rikligt med beröm, säger han. Det är också ett bra sätt att befästa inkallningen. När hunden är på väg tillbaka och kanske bara har 300 meter kvar så börjar jag vissla på den. När den kommer så öser jag beröm över den.

Finns det några trick som man använda sig av i sammanhanget när de blir lite äldre?
– Jag lägger exempelvis alltid min jacka i spåret om jag behöver avlägsna mig. Då hittar hunden alltid jackan och doften av mig och kan lägga sig där för att vänta. Finns däremot varken du eller jackan kvar i spåret så kanske den börjar yra omkring istället, vilket resulterar i en slarvig hund som aldrig vet vart den ska ta vägen. Det beror då sällan på hunden utan istället på ägaren då denne inte varit kvar i spåret eller varit slarvig och inte lagt ut sin jacka eller tröja, säger Kjell.

Jaktrally med älghund

För Kjell är det viktigt att hundarna jagar på rätt sätt. Han menar att jaktprovens huvudsakliga syfte är att gallra fram avelshundar och att avelsutvärdera föregående generationers avelsresultat. Men i dag ser man tendenser att jaktproven blir mer som en tävlingsverksamhet där man premierar vissa egenskaper som kanske inte är så optimala i praktisk jakt. Man hör om jaktprov där man mest suttit i bilen under dagen och följt hunden på en surfplatta. Då är det inte den traditionella löshundsjakten som man bedömer där man förflyttar sig till fots efter hund och älg, då är det något helt annat. Ungefär som jaktrally med älghund, säger Kjell och skrattar.

Men blir snart allvarlig igen:
– Jag anser att vi är ute på lite tunn is inom älghundsklubben gällande bilåkning på jaktprov, och frågan är om vi kan vända utvecklingen. Folk är ju inte vana att gå några längre sträckor i dag. Enligt mig ska bilen användas så lite som möjligt vid jaktprov. Det är ju olagligt att använda bilen vid jakt, varför skall vi då använda bilen på jaktprov? Gör vi det så riskerar vi ju att göra ett avelsurval mot hundar som har ett jaktsätt som inte synkroniserar med vår lagstiftning.

Fler än 300 jaktchampionsimg_0222-medium

Kennelns verksamhet har varit beundransvärd sedan många år tillbaka med fler än 300 uppfödda valpar som lyckats bli jaktchampions. Vad gäller dreverrasen så fokuserade man mycket på att få ordning på mentaliteten på -1960 och 1970-talet. Man avlade mot hundar med stor jaktlust men samtidigt en bra återgång. Målet var att få fram hundar som klarade av att ta flera 1:a pris på samma dag. När det kommer till älghundarna, främst jämthundarna, så låg fokus i början av 1960- och 1970-talet att få upp jaktlusten och farten i dem.
– I dag är det en helt annan kräm i dem. Vi använde några specifika hundar som ökade på detta markant. En som är värd att nämna var Teddy, en ordentlig jaktlust-höjare, och han gav även bra ståndhundar. Han parade vi med flera gånger vilket resulterade i att våra hundar fick en helt ny växel, berättar Kjell.

– Jämthunden som ras har haft en fantastiskt jaktlig utveckling de senaste 20 åren. Ger man valpen rätt förutsättningar så får man fram en bra jakthund. Av de valpar som vi själva lagt på och jagat in de senaste 20 åren så tror jag nog att minst 80-90% har blivit jaktchampions. Ett stort problem är att många som köper en jakthund inte förstår hur viktigt det är att starta hunden på jaktprov för att man skall kunna göra en avelsutvärdering på hundens föräldrar. Får vi inte in statistik så vet vi ju inte vilka linjer som vi skall använda i aveln. Vill man även i framtiden jaga med bra hundar så bör vi alla hjälpas åt att få ut fler på jaktprov.

Ingen annan kennel har fött upp så många jaktchampions. Vad är framgångsreceptet?
– Det är givetvis engagemang. Det gäller att ha ett kontrollerat avelsarbete och att man vet vilka egenskaper man ska avla på. På drevrarna var det som sagt jaktlusten vi avlade på, på älghundssidan jaktlust, engagemang och så la vi in mycket konditionsträning. Det gäller att ha ordentlig försäsongsträning och när man väl kommer in på jaktsäsongen är det väldigt viktigt att man ger dem vila mellan jakterna. Hundarna ska byggas upp även under jaktsäsong. De är då som de får den hårda påfrestningen som gör att musklerna måste utvecklas. Det som många gör fel är att de jagar flera dagar i sträck bara för att du tagit ledigt en vecka. Det är det sämsta du kan göra för att bygga muskler. Du kör slut på hunden och i slutet på veckan så kanske det inte ens vill jaga. Gör du så här så kan du förstöra hunden, säger Kjell och fortsätter:

– Matcha hunden rätt under dina jaktdagar. Det krävs flera hundar och man ska aldrig börja köra två dagar i sträck i början på säsongen. Jag brukar säga tre dagar i veckan om det ska bli bra och för att muskler ska byggas på rätt sätt. Farsan brukade säga att inför ett jaktprov ska de ha en ordentlig vila. Du ska inte komma med en nedkörd hund på jaktprov och vi höll alltid igen minst fem dagar innan. Då är jaktlusten på topp och musklerna fulladdade när det är dags.

Vad ska man tänka på gällande utfodringen?
– Fodret är viktigt. Jag har kört med Prima köttfoder, fruset färskfoder som vi tar upp och tinar. Mängden ökar man rejält under hårdträning och vid jakt. Då finns det egentligen inget stopp i dem, se bara till att ge dem vad de behöver och utfodra under morgon och kväll. Vi brukar ge dem 30 procent på morgonen och resten på kvällen under en jaktdag. Var noga med vätskan när de jagar och ha alltid tillgång till färskt vatten.

– Slutligen så är vi alltid noga med att få bort allt vad noskvalster heter inför säsongen. Alla hundar gås igenom och noskvalsterbehandlas i augusti. Det är många som missar detta, men vi tycker det är en bra att göra det en gång per år, likt hur man avmaskar hunden.

Avslutningsvis så måste vi ju fråga hur ni gör när ni jagar in en älghund?
– Det börjar redan på valpstadiet. Det är viktigt att de får vara med mycket i alla möjliga miljöer, allt från att åka och handla till att plocka blåbär. All miljöträning och så mycket som möjligt. Då tar de intryck av allt och när de blir lite äldre så börjar vi spåra med dem, berättar Kjell.
– Har man tid och lust är det bra att lägga viltspår och sådär, men vi själva spårar nästan bara friska älgar. När jaktsäsongen väl är igång så är de alltid med i bilen. Blir det skjutet något så spårar vi i löpan fram till den stora älgen där de första gångerna får väldigt mycket beröm.

img_0204-mediumSläpper inte för tidigt

– Det vanligaste felet många gör är att de släpper sina unghundar för tidigt på älg. Man har mer att förlora än att vinna när man släpper en hund på älg som ännu inte är mogen. Hunden kanske skäller på älg två månader tidigare än vad den skulle gjort annars. Men släpper du en 7 månader gammal valp löper du däremot en väldigt stor risk, då den lätt kan bli hårt jagad av någon sur älg. Har den då inte fått den rätta psykologiska mognaden så finns det risk att den inte vill se åt älg mer.

– Men när de väl uppnått rätt ålder ska man försöka vara med dem i skogen och jaga i ostörda områden så att du till slut får skjuta en älg på ståndskall. Då krävs att man inte har passkyttar inne i såten eller framför i såten som lägger vind in i området man skall jaga av. En redan vindstött älg är ju näst intill omöjligt att ställa i såten. Givetvis förbjuder jag inga passkyttar att skjuta för unghund, men jag föredrar att själv få dra i spaken de första gångerna. Helst ska bara ett skott avlossas. Då ska älgen ligga där inom några sekunder och husse kan vara med och ge fullt stöd. Då ramlar polletten snart ner, avslutar Kjell Lennartsson.

Inlägg av: Magasin Vildmarken den 2016-09-14

Se även ...

Delbetala din kurs

Hos Vildmarken kan du delbetala din kurs genom Wasa Kredit, upp till 36 månader räntefritt!
Läs mer »

Vildmarken-bloggar

Premiär för bloggar på Vildmarken.se! Vi har valt ut ett gäng hängivna jägare, och fler tillkommer, som kontinuerligt kommer att dela med sig av sina jaktäventyr och allt där till på vår hemsida.
Till bloggar »

Magasin Vildmarken #12

I årets sista utgåva av Magasin Vildmarken bjuder vi på ett julbord bestående av spännande reportage, prylar och goda recept.
Läs tidningen »