Ad

Harjakt i fortens skugga

De mytomspunna och hemliga gamla forten har omgett garnisonsstaden i hundra år. Det var här bland Bodens gamla militärfort som Tommy Robén lekte som barn. Numera återvänder han istället hit för att jaga hare. 

Harjakt fortens skugga

Säger man Boden till en svensk man så har väldigt många minnen från lumpartiden. Under stora delar av 1900-talet var Boden garnisons-staden med stort G och de flesta män fick tillbringa cirka ett år där, vare sig de ville eller ej. I dag har den allmänna värnplikten försvunnit men Boden som garnisonsstad lever alltjämt och terrängen runt staden bjuder inte bara på militära minnesmärken utan också på spännande jakt. 

Mystiken och hemlighetsmakeriet var stort kring de olika försvarsanläggningarna. Under lång tid var det också fotoförbud inom stora delar av området. Det som kittlade unga grabbars fantasi allra mest var förmodligen de militära fort som finns insprängda i bergen runt staden. I direkt anslutning till staden finns Rödbergsfortet, Gammelängsfortet och Svedjefortet. Deras funktion ansågs ha spelat ut sin rätt så i dag minner de bara om kalla krigets dagar när fienden från öster skulle stoppas – till varje pris. 

Tommy Robén kommer från den yngre generationen där värnplikten mer eller mindre var frivillig men hans föräldrahem låg bara en knapp kilometer från Svedjefortet och han känner därför skogarna runt Bodens fästning som sin egen byxficka. Vid Svedjefortet lekte han som barn och det är också i fortets närhet som han och beagletiken Greta jagar. 

Den här vackra vinterdagen går vi runt Gammelängsfortet. Kring en cementbunker går flera harspår men det är näst intill omöjligt att avgöra om de är färska eller inte. 

– Alldeles här hittade vi en trälucka mitt på en stenhäll och den öppnade vi och sedan var det en stege ned och där nere var en järnväg som försvann in i berget. Jag var väl i 13-årsåldern då och det blev mitt och mina kompisars tillhåll till dess att försvaret upptäckte det, berättar Tommy och ler vid minnet. 

Harjakt fortens skugga

Samtidigt som snön vräkte ned i södra Sverige under november månad så föll knappt en enda flinga högst upp i norr. Det gjorde tillvaron mycket svår för samtliga jägare i norr som bedriver jakt med drivande hundar. Där är vittringen från färska spår är A och O för ett lyckat drev. Harjakt fortens skugga

– Samtidigt är det ju positivt att det inte rasar ned alltför mycket snö eftersom en beagle är så pass liten. Men spårsnö vill vi definitivt ha, säger Tommy. 

Till sist kom också spårsnön och några dagar senare när Tommy ringde och föreslog harjakt var jag inte sen att nappa. Säcken packades och vi träffades i utkanten av norra Svartbyn i Boden. Tommy och hans pappa Jörgen Robén hade redan varit ute en sväng samma morgon för att spåra av området och de hade hittat två färska harspår. 

– Kom med och titta, sa Tommy Robén när jag precis hade parkerat bilen. 

Sedan gick vi längs en liten väg för att till sist stanna vid ett spår. 

– Det här gör en harjägare näst intill tårögd. Här har haren kommit. Sedan har den stannat för att till sist göra ett tre meter långt avhopp, säger han och visar med handen. 

Harjakt fortens skugga

När tvååriga beagletiken Greta kom fram till spåret började svansen gå som en liten pejl och sekunderna senare försvann hon in i skogen. Oturen såg ändå ut att grina oss i ansiktet för trots att hon reste haren och drev den slutade allt i ett tapp. Modstulen gick Tommy och vi andra vidare och nästa gång släppte han henne en halv kilometer bort, på det andra spåret, men av någon anledning uppträdde hon en smula vilset och jag såg i Tommys ansikte att detta inte var vad han önskade av sin hund. Men så försvann hon och tio minuter senare hade hon på nytt tagit upp en hare. 

– Nu låter det bättre. Hon skallar bättre, säger han. 

Greta drev nu för fullt och först hade haren sprungit en kilometer rakt från oss men då, äntligen, buktade den och av allt att döma hade den hunden cirka två minuter efter sig. Alla som jagat med drivande hund vet att väntan ofta kan vara fylld med spänning. Det här var inget undantag. Medan Jörgen stod på pass en halv kilometer bort ställde vi oss i en björkridå mellan två öppna fält, precis där haren tidigare hade passerat. Men det såg ut som om den skulle lura oss för precis innan haren skulle komma fram till oss så vände den och vi stod där med varsin lång näsa. 

Harjakt fortens skugga

– Skit med. Kan den ha hört oss? säger Tommy för att sedan svara sig själv: 

– Men hur. Vi stod ju helt stilla. Vi var helt tysta. 

Den lilla beaglen vägrade dock att ge upp och hon satte successivt mer och mer press på haren. Tommy nickade, glad över att ha en Harjakt fortens skuggahund som gjorde jobbet. 

– Nu har hon ett flertonigt skall. De gångerna jag hört det brukar det handla om en stor hare, säger han. 

Nu hade Tommys pappa också anslutit och haren hade än en gång buktat. Den var nu på nytt på väg mot vårt håll. Tre män stod stilla, på helspänn – två med hagelbössor i händerna och den tredje med en Nikon D3s i näven. 

Det var då det skulle visa sig vem som hade mest rutin, det gick nämligen blixtsnabbt när haren väl kom. Först sköt Tommy och sedan Jörgen. Det var bara jag som aldrig kom till skott men det gjorde mindre för 30 meter framför oss låg en fin vit vinterhare och kort efter att vi kommit fram så anlände en trött men lycklig harhund. 

– Bra Greta, fin gumma. Du fick kissen, säger Tommy och klappar om sin hund. 

Efter mer än tre veckor utan snö kom alltså spårsnön och Gretas 21:a hare var ett faktum. När haren var passad väntade en stunds vila och på väg mot eldplatsen kunde man höra automateld från någon av Rödbergets skjutbanor. 

Garnisonsstaden Boden lever. Den militära aktiviteten runt forten har dock avtagit. Där kan i dag unga jägare som Tommy Robén istället glädjas över fina jakttillfällen. 

harjakt fortens skugga

Fakta Bodens fästning

Bodens fästning anlades som spärr mot fientliga angrepp och stöd för arméstyrkoma i norr. Den anlades mellan åren 1900-1916 och bestod av fem fort med kompletterande flankeringsbatterier. Forten, avsedda att samverka, var grupperade som en gördelfästning runt staden. 

Bodens fästning kallades också ”Låset i norr” och det är en tung fästning anlagd på och i ett flertal berg runt staden. Fästningen har fungerat som en strategisk försvarsställning och skyddad förrådsplats. Främsta syftet var att avskräcka Ryssland och Sovjetunionen från invasion över land från finska fastlandet samt i någon mån mot anfall över Bottenviken. Bodens fästnings storlek, komplexitet och slagstyrka gör att den saknar motsvarighet i Norden. Fästningen bestod av: 

  • Fem tunga bergfort och tre mindre fortifikationer, så kallade fästen, samt enskilda artilleribatterier. Dessa var placerade i en ring runt Bodens stad. 
  • Mellan de fem tunga bergforten och de tre fästena fanns en mängd infanteriskansar, stridsvagnshinder och kanonvärn för skydd av forten och försvåra inträngning genom befästningsringen. 
  • På bergstoppar har luftvärnsbatterier funnits. I fästningsringen fanns stridsledningscentraler för bland annat flygvapnet. Det fanns också stora underjordsförråd för ammunition och drivmedel inne i fästningen samt ett mindre flygfält för främst pansarvärnshelikoptrar.
 

Inlägg av: Magnus Skoglund den 2019-03-20

Se även ...

Magasin Vildmarken #7

I det här numret är det Matilda Leijon som pryder omslaget. Den här gången skriver hon om sin kärlek till Norrland, om dess magiska gäddfiske och hur hon brukar förbereda sig innan hon åker norrut på sina fisketurer.
Läs tidningen »

Inskjutningstavlor

Spara tid vid inskjutning med hjälp av Vildmarkens egendesignade inskjutningstavla. Med våra tavlor kan du lätt se hur du ska justera på ditt kikarsikte.
Ladda ner »

Prenumerera på Magasin Vildmarken!

Få tidningen före alla andra - direkt till din e-post! Starta din kostnadsfria prenumeration* på Magasin Vildmarken genom att fylla i din e-postadress nedan!

*Du kan även få erbjudanden och nyheter från samarbetspartners.
Din prenumeration är helt kostnadsfri och kan avslutas när som helst.

 

Prenumerera på Magasin Vildmarken!

Få tidningen före alla andra - direkt till din e-post! Din prenumeration är helt kostnadsfri och kan avslutas när som helst. Genom att prenumerera godkänner du att även få nyhetsbrev från Vildmarken och samarbetspartners.


Invalid email
Detta fält är obligatoriskt.
Grattis! Nu är du prenumerant av Sveriges nya jakttidning.