Fästingar förknippas oftast med sommaren, men ny forskning visar att de tycks kunna vakna till även under vintern – och det vid lägre temperaturer än man kanske trott tidigare.

Sveriges lantbruksuniversitet skriver i en nyhet på hemsidan att forskare har undersökt vanliga fästingar hos rådjur under tre vintrar i Grimsö (utanför Lindesberg) och Bogesund (i Stockholms skärgård). De konstaterar att fästingarna är som mest aktiva under våren/försommaren med en andra topp i slutet av sommaren, men att det har kommit rapporter om fästingar på djur även under vintern.

– Såvitt vi vet har inte vinteraktiviteten undersökts vetenskapligt tidigare. Vi ville se om fästingarna kunde hitta värdar och suga blod även på vintern och hur det påverkades av vädret, säger Petter Kjellander, professor i viltekologi från SLU.

De vilda rådjuren fångades och återfångades från december till februari. Först undersöktes rådjuren och plockades rena från fästingar, vilket gjorde att forskarna kunde veta att om de hittade nya fästingar vid nästa fångst någon vecka senare så måste de ha tillkommit sedan förra fångsten. De relaterade därefter de nya fästingarnas förekomst på rådjuren till olika vädervariabler som snödjup, nederbörd och temperatur.

– Det visade sig att flera rådjur fått nya fästingar trots att utomhustemperaturen var under 5 plusgrader. Det kunde till och med vara under 0 grader i området den dagen fästingen hittade rådjuret och började suga blod. Men den verkliga temperaturen exakt på den plats där rådjur och fästing hittade varandra kan vi inte veta, där var det kanske inte lika kallt som SMHI:s väderstation anger, säger Petter Kjellander i en kommentar.

SLU skriver att de i Bogesund hittade fästingar på hälften till var tredje rådjur, medan det i Grimsö inte alls var lika vanligt med fästingar på vintern, även om det förekom i några fall. Det som framförallt påverkade fästingarnas aktivitet var temperatur och det var högre sannolikhet att hitta vinteraktiva fästingar om det var en varmare dag.

– Men det är inte säkert att fästingarna sitter i vegetationen och väntar på att en lämplig värd ska gå förbi som de gör på sommaren. Det kan vara så att de finns där rådjuren vilar för natten och aktiveras av rådjurens lukt och värme. För varje enskild fästing är det ett lotteri att faktiskt hitta ett värddjur – och kanske är de beredda att chansa, även om det är kallt. På marginalen så kan naturligtvis fästingpopulationens förökningstakt påverkas positivt, de kan bli ännu fler. Om vintrarna blir mildare blir beteendet sannolikt vanligare, säger Petter Kjellander.

Nu blir nästa steg att undersöka vilka virus/bakterier som de vinteraktiva fästingarna bär på.