Elevtext från ForshagaAkademin: Lyckad vårbocksjakt med 7 fällda bockar 

Med jämna mellanrum låter vi viltvårdseleverna på ForshagaAkademin berätta om sina vardagar på skolan och ute på jaktmarkerna. Den här månaden skriver Filip Alpsten om en minnesvärd bockjakt i skarven mellan vår och sommar.

Elevtext från ForshagaAkademin: Lyckad vårbocksjakt med 7 fällda bockar 

Med jämna mellanrum låter vi viltvårdseleverna på ForshagaAkademin berätta om sina vardagar på skolan och ute på jaktmarkerna. Den här månaden skriver Filip Alpsten om en minnesvärd bockjakt i skarven mellan vår och sommar.

Den sjunde maj samlas viltvårdseleverna i årskurs två från ForshagaAkademin för läsårets sista jakt. Det är sen eftermiddag och vi ska jaga råbock på våra marker på Segerstad och Prästbol. Passen lottas ut och spänningen är olidlig. Både lärare och elever skojar om att den finaste bocken kommer att skjutas på det ena eller andra passet. Moralen är hög under halvtimmen då vi rullar ner till markerna.

Den glada stämningen tystas snabbt ner så snart vi närmar oss passen, och spänningen sätter nu in på riktigt. Vi önskar varandra skitjakt när vi blir avsläppta, och snart finner jag mig ensam på en grusväg, mitt pass några hundra meter bort. Jag samlar mig och börjar sakta gå så tyst jag kan.

Mina förhoppningar är inte särskilt höga. Jag är absolut glad att få vara ute på jakt, men jag tvekar på att något vilt kommer gå i pass. Min jaktlycka under läsåret har inte varit särskilt god, och hittills hade mitt enda skjutna vilt varit en duva och några kajor. I stunden är jag främst glad för att slippa sitta på ett fruset pass i december med kall blåst, och i stället ha en varm majkväll framför mig.

Mitt pass ser ut över ett mindre gärde, med skogskanten i ryggen och ett hygge lite längre bort. Det tar inte lång tid efter att jag satt mig på passet förrän mobilen surrar till. En bock fälld. Bra, det finns åtminstone något ute ikväll. Jag hinner sitta i kanske en timme till, flera andra bockar skjutna under den tiden, när jag får syn på att någonting rör sig i skogskanten. Innan jag ens har lagt geväret mot tornkanten är min puls skyhög. Det tar någon sekund innan jag lyckas urskilja älgen som står och betar. Jag sitter och kollar på den en stund och tänker att det är det enda jag kommer få se den kvällen. Som tur är har jag fel.

Hög puls

Innan jag hinner sänka geväret ser jag ännu en figur röra sig i ögonvrån, denna gång något mindre. Jag stannar helt och hållet så fort jag får syn på råbocken som kommer studsande över hygget. Pulsen är hög, som om jag precis sprungit flera kilometer, när bocken stannar vid kanten av hygget. Jag är helt övertygad om att han sett mig när han glor rakt över gärdet, precis lika blickstilla som mig själv. Nu vänder han som om och springer vilken sekund som helst, tänker jag. I stället börjar bocken gå rakt mot mig, och snabbt. Han kommer så pass nära att jag är tvungen att snabbt justera kikarsiktet för att kunna se ordentligt. Väl på femtio meter sker drömläget, då bocken vänder upp hela bredsidan mot mig och börjar beta på gräset. Så lugnt jag kan genom min dundrande puls avsäkrar jag geväret och tar sikte. Jag märker varken av rekylen eller dånet när jag avfyrar och bocken faller till marken. Han ställer sig upp och stapplar iväg en bit, men kommer inte längre än trettio meter förrän han lägger sig i gräset för gott. Mina händer darrar så mycket att jag knappast kan slå in lärarens nummer och rapportera in.

Minne för livet

Jag har hört flera gånger att det är något speciellt med ens första skjuta klövvilt, och nu förstår jag helt och hållet. Den vårbocksjakten i maj kommer jag aldrig att glömma. Allt som allt sköt vi sju stycken råbockar den kvällen, och det var många glada när vi rullade hemåt, inklusive jag själv.

 

Facebook
E-post
LinkedIn
Twitter

Hundskolan Vision: Valpens första möte med björn – permobjörn / permovilt

Att forma en jakthund handlar inte om att komma fram så fort som möjligt, utan om att lägga grunden för det som väntar. Här berättar Mattias Westerlund om när hans

Kund blev lovad specialdesignad björntisha vid jaktlycka – och levererade: ”Ett löfte är ett löfte”

På väg upp till sitt livs första björnjakt i Orsa stannade göteborgaren Mattias Lundin till i butiken på Vildmarken Skytte- och Eventcenter. När han frågade efter en t-shirt med björnmotiv

Lättrimmad fjällröding med smörsås, dillolja och färskpotatis – recept från Vildmarken

Fjällröding är en fantastisk matfisk med ett milt och fint kött‭. ‬Även om den är ovanlig‭ ‬här i Värmland fungerar receptet lika bra med exempelvis öring eller lax‭. ‬Tillsammans‭ ‬med

Rekordintresse för friluftsliv i Vemdalen

Årets upplaga av Lodge & Lya på Vemdalsskalet lockade närmare 10 000 besökare, vilket var ett nytt rekord för den populära hus-, hem- och fritidsmässan. Intresset för friluftsliv och vintersport

8 favoriter bland stolsryggsäckar

Termos, radio, kikare, extra kläder – och någonstans att slå sig ner när väntan blir lång. En bra stolsryggsäck ska både bära dagens utrustning bekvämt och erbjuda en stabil sittplats,

Björnjakten avslutad i delar av Norrbotten

Licensjakten på björn har avslutats i Norrbottens delområde 1. Det efter att den elfte och sista björnen på tilldelningen fälldes i Älvsbyns kommun under torsdagsförmiddagen, rapporterar Svensk Jakt. Delområde 1

Skyddsjakt på storskarv i Skåne

Antalet storskarvar i Skåne har fördubblats på tio år. Nu beslutar Länsstyrelsen om skyddsjakt på 2 000 fåglar för att minska påverkan på länets svaga fiskbestånd. Vid den senaste större

Elevtext från ForshagaAkademin: Lyckad vårbocksjakt med 7 fällda bockar 

Med jämna mellanrum låter vi viltvårdseleverna på ForshagaAkademin berätta om sina vardagar på skolan och ute på jaktmarkerna. Den här månaden skriver Filip Alpsten om en minnesvärd bockjakt i skarven

Bokrecension: Trädskällarjakt 2

”Det finns jaktböcker som försöker lära ut en jaktform steg för steg – och det finns böcker som gör att man längtar ut i skogen. Rikard Stenbergs andra bok om

Jägarnas Riksförbund växer igen – har redan passerat förra årets medlemssiffra

Jägarnas Riksförbund (JRF) ökar sitt medlemsantal. Den 26 augusti passerade förbundet 28 649 medlemmar, den officiella medlemssiffra som rapporterades till Naturvårdsverket i september förra året. I ett pressmeddelande skriver JRF