Drönare kan vara ett effektivt verktyg för att räkna älgar, i alla fall när vädret tillåter. Det är en av slutsatserna i en rapport som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Härnäst ska metodens begränsningar hanteras innan den kan användas fullt ut i förvaltningen.

– Det här är den första utvärderingen av metoden i Sverige och vi ser att drönare som används på rätt sätt och under rätt förhållanden kan vara väldigt effektiva som inventeringsverktyg för älg, säger Tim Hofmeester, forskare vid SLU och en av författarna till rapporten, i ett pressmeddelande.

Att veta hur många djur som finns i ett område, samt deras ålder och kön, är viktigt för viltförvaltningen. I dag används bland annat spillningsinventering och älgobs för att följa älgstammen. Drönare med värmekamera är en ny metod som kan komplettera dessa. På uppdrag av Naturvårdsverket har forskare därför undersökt om tekniken kan ge ett tillräckligt kvalitetssäkert underlag för framtidens viltförvaltning. Resultatet visar att metoden i stort sett är hundraprocentig när det gäller att hitta älgar. I alla fall när det är molnigt, kallt och vindstilla i relativt öppen skog.

– Vid perfekta väderförhållanden hittade vi i princip alla älgar som fanns i området. Då var metoden väldigt effektiv.

Om solen är framme fungerar det dock inte lika bra. Tim Hofmeester förklarar:

– Det är svårt för piloten att skilja varma stenar från djurkroppar eftersom de ser likadana ut i värmebilden, samtidigt kan också varma trädtoppar dölja älgar, säger han.

Enligt rapporten kan drönare användas för att uppskatta könsfördelning och antal kalvar per ko. Det kan dock vara svårt att avgöra djurens kön och ålder. Metoden kräver bra väder, en erfaren drönarpilot och tydliga bilder. För att få ett tillförlitligt resultat behövs dessutom ett stort antal observationer.

– Att metoden fungerar bäst vid perfekta förhållanden begränsar den. Vår slutsats är att vissa provytor måste kontrolleras flera gånger för att mäta hur sannolikt det är att faktiskt hitta de älgar som finns om väderförhållandena inte är perfekta, säger Tim Hofmeester.

Viktigt steg i utvecklingen

Anders Broby, vilthandläggare på Naturvårdsverket, understryker att drönare inte ersätter befintliga inventeringsmetoder men säger att rapporten är ett viktigt steg i utvecklingen av framtidens metoder.

– Rapporten ger oss ett bättre underlag för det fortsatta arbetet med vägledningar och kvalitetssäkring. Samtidigt pekar den ut områden där mer kunskap behövs, till exempel om hur väder, årstid och olika typer av skog påverkar resultaten.

Mer om älginventering

Kunskapen om hur många älgar det finns och hur stammen utvecklas utgör grunden i den svenska älgförvaltningen. Inom förvaltningen rekommenderas idag fyra kvalitetssäkrade basmetoder för skattning av älgstammens storlek och sammansättning. Det finns för- och nackdelar med alla metoder och de kombineras för bästa resultat.

Basmetoderna är:

älgobservationer, (älgobs) som görs av jägare under en viss period i samband med jakt

spillningsinventering, där antalet spillningshögar ger ett index för populationen

avskjutningsstatistik, hur många älgar som fällts under jakt

älgkalvarnas vikt vid slakt, som speglar fodertillgång och hur populationen mår.

Det finns även andra, så kallade utökade inventeringsmetoder, som också är godkända, men mindre kostnadseffektiva. Till exempel inventering med helikopter eller flygplan.

Rapporten om inventering av älg med drönare är ett första steg mot att metoden ska kunna användas inom förvaltningen i framtiden.

Källa: SLU.se