Ad

Jaktpremiär med DOCTER sight III

Tillsammans med min plottstövare Skårpan, Sven Eriksson med sin rutinerade schiller, Jimmy med sin unga polska stövare, samt ett tiotal förväntansfulla passkyttar så njöt vi nyligen av en fin jakt i Töreboda.

I Töreboda varvas åkrar med holmar med tät skog. Mitt i alltihopa huserar ett hönseri så räv finns det gott om. Med nya DOCTER® sight III monterat på min drilling var jag mer sugen än vanligt att få räven framför bössan. Detta är den nya generationen av rödpunktsikten. Med den vattentäta monoblock-konstruktionen i höghållfast aluminiumlegering så garanterar den en extrem robusthet och skottfasthet, även för mycket grovkalibriga vapen. Linssystemet utan förstoring gör det möjligt att skjuta med båda ögonen öppna och med ett synfält med full bredd.

Lösningen på problemet

Jag har länge letat efter en lösning eftersom jag haft problem med att få en bra träffbild med både kula- och hagelpiporna med tidigare rödpunktsikten. När kulan träffade mitten på 60 meter så gick hagelsvärmen 20 centimeter under på 10 meter, vilket har varit ett stort problem när man står vid på gryt och man som regel skjuter på korta avstånd. Vid dessa tillfällen hinner man inte tänka på att hålla upp bössan lite extra, vilket har lett till flera tråkiga bomskott.
Jag hade under en tid funderat på ifall ett lägre montage något längre fram på pipan skulle kunna lösa problemet. DOCTER® sight III i sitt minimala och smidiga format har ett stort utbud av montagemöjligheter. Jag ville ha det lägsta möjliga montaget och med deras ”blanka platta” skruvad direkt på spången blev montaget bara några millimeter högt.

Tre olika grundlägen

Väl på skjutbanan fick jag en önskad träffbild och efter lite övning med det nya riktmedlet så fick jag det snart att fungera väldigt bra. Det finns tre olika grundlägen på siktet med olika intensitet på punkten som sedan anpassar sig efter ljuset automatiskt. När man köper siktet är det inställt på mellanläget. Här tycker jag att punkten blir för stor och strålande i normalt dagsljus om man ska skjuta med kula. Jag har därför valt att använda siktet på det svagaste läget under alla jaktdagar med siktet. Då är punkten liten men fullt synbar i gryning och skymning och sedan ökar den i storlek vartefter det blir ljusare ute. Har man solen rätt in i siktet eller skarpt ljus vid snötäckta marker är det såklart svårt att se punkten och då får man gå upp ett läge.

Gick i gryt

Väl ute blev vi anvisade varsin holme med flera kända gryt i att gå igenom. Till en början grinade oturen oss lite i ansiktet. Svens hund Spela råkade stöta på en hare som hon tyckte var roligare att jaga och min hund Skårpan råkade springa på en älg som fick henne att tappa fokus eftersom hon haft dåliga erfarenheter med älg. Vi valde då istället att koppla av i någon timme och avnjöt en efterlängtad fika, bara för att sedan släppa hundarna på nytt i ett annat område.

Det tog inte lång stund innan Spela började väcka i spår och hade snart därpå en räv på benen. Inte många minuter senare reste Skårpan en räv som låg i ett stenröse. Den buktade i holmen och en av passkyttarna sköt ett skott. Skytten sa att han hamnade efter och sköt bakom räven. Skårpan tog sig lite tid vid skottplatsen, men redde snart ut spåren och det var fullt drev igen. Räven passerade mig endast ett fåtal meter bort, men i tät sly. Drevet fortsatte över ett gärde och in mot en annan holme och ett stenröse. På GPS:en såg jag att Skårpan var kvar på samma ställe och misstänkte därför att räven hade gått i gryt.

När jag hade tagit mig ut till holmen så bekräftades min föraning. Mycket riktigt så hade räven gått i gryt, men så även Skårpan, i varje fall två tredjedelar av henne. Där låg hon och skällde för fullt. Jag lyckades få ut henne och kopplade upp.

Drevjakt blev grytjakt

Därefter var det dags att omgruppera för grytjakt och passkyttarna ställde ut sig på strategiska platser. Min tyska jaktterrier Russ har ett oläkt sår på nosen och fick därför stå över den här dagen. Istället fick det bli Svens elvaåriga Parson Russelterrier Greta som fick tampas med räven nere i grytet.

Greta klämde sig ner i grytet och det blir snart kontakt. Hon låg där ovanligt länge, enligt Sven. Men strax därpå kom räven som utskjuten ur en kanon och jag lade an min Krieghoff. Det är en rörelse som sitter i ryggraden, och med det nya siktet får jag punkten snabbt på räven och får på ett skott med den ena hagelpipan.

Jag vill tacka alla inblandade i Töreboda för en trevlig jakt på fina marker. Vi kommer gärna tillbaka.

 

 

Inlägg av: Staffan Johansson den 2017-03-10

Se även ...

Vildmarken-bloggar

Premiär för bloggar på Vildmarken.se! Vi har valt ut ett gäng hängivna jägare, och fler tillkommer, som kontinuerligt kommer att dela med sig av sina jaktäventyr och allt där till på vår hemsida.
Till bloggar »

Magasin Vildmarken #7

Augusti är här och därmed även dags för högtidsstunder som bland annat björnjakt. Den 21 augusti är premiärdatumet och i det här numret har vi laddat upp ordentligt genom att träffa kände björnjägaren och filmproducenten, Rasmus Boström, som berättar om hur han förbereder sig inför vad som komma skall.
Läs tidningen »

Delbetala din kurs

Hos Vildmarken kan du delbetala din kurs genom Wasa Kredit, upp till 36 månader räntefritt!
Läs mer »

Inskjutningstavlor

Spara tid vid inskjutning med hjälp av Vildmarkens egendesignade inskjutningstavla. Med våra tavlor kan du lätt se hur du ska justera på ditt kikarsikte.
Ladda ner »

 

Prenumerera på Magasin Vildmarken!

Få tidningen före alla andra - direkt till din e-post! Din prenumeration är helt kostnadsfri och kan avslutas när som helst. Genom att prenumerera godkänner du att även få nyhetsbrev från Vildmarken och samarbetspartners.


Invalid email
Detta fält är obligatoriskt.
Grattis! Nu är du prenumerant av Sveriges nya jakttidning.