Mattias Liljas blogg

Slutspurten närmar sig…

Nu återstår det endast 2 jaktdagar år 2017. Ett år som kan beskrivas med många positiva kommentarer… 2017 startade ju på bästa sätt då jag den 1 januari 2017 lyckades fälla första älgen för Knut, endast 8 månader, efter 3 timmars ståndskall. Det hann bli en till innan januari var slut. Vår och sommar bestod av skyddsjakter, både på fågel och på vildsvin i spannmålen.

Årets bockpremiär började också den på bästa tänkbara sätt. Jessica fick fälla sin första bock, och jag själv fick fälla min första medaljbock. Snabbt därefter var det dags att få igång Knut och på sitt första släpp fann han nästan omgående älg. Ståndskall i upptaget och han kallades in i samband med en stöt ca 2.5 timmar senare då det började bli varmt. Sedan gick det knackigare, och efter massor av tankar och ideer fick vi konstaterat att han hade en halsinfektion och fick vila de sista tre veckorna inför älgjakten.

Väl på älgjakten fann Knut älg i samtliga 4 släpp, innan han gick ihop sig med en galt, misstänkt modell större, och fick två rejäla stick i magen och i rumpan. Han klarade sig mirakulöst i från allvarligare skador och kunde börja jaga ca 4 veckor senare.

Efter hårt slit och många släpp fick jag den 29 november tillslut chansen att få fälla en kalv för Knut, han jobbade i ca 2.5 timme och jag kom åt på sakta gångstånd. Den 29 november är faktiskt på dagen 8 år sedan jag fick skjuta min första älg.

Det har även hunnit bli jaktprovsdebut, både för mig och för Knut. Han sökte väldigt fint, och var i toppform. Tyvärr gick vi tom på ett område jag i princip aldrig gått tom på tidigare. Riktigt surt och tråkigt, men det är bara att ta nya tag, och det finns fler prov inbokade.

Den 15 december fick jag och min far ett ryck att gå ut hemma för att se om vi kunde hitta någon gris. Det gjorde vi. Eller rättare sagt Knut. I 45 min skällde han omväxlande ståndskall och gångstånd. Riktigt bra och vad jag kunde notera betydligt lugnare än tidigare. Det slutade dock med att han fick stryk, och blev sydd på tre ställen, låret, ljumsken och ett framben. Ett jack på nosen och ett under hackan syddes inte. Vila i två veckor blev domen.

Det har blivit en del nya bekantskaper, och en del nya marker och jaktlag att få besöka. Riktigt trevliga jakter med bla Jeppe och David i de småländska skogarna, och jag hoppas på en hel del lika fina fina jakter resten av säsongen och kommande säsongen 😉

Nu blir det ett sista ryck med grisjakt imorrn, älgjakt med Knut efter skadan söndag och måndag, för att sedan ösa på in i det sista i Januari.

 


Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-12-29
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/slutspurten-narmar-sig/

När man lyckas…

Jag tar inte någon semester på sommaren. Mina semesterdagar sparas till denna tiden på året, avsett för jakt. Jag har turen att kunna ta ut någon dag då och då. Igår var en sådan dag. Jag hade lite att göra på jobbet i början på veckan, och spontant i tisdags beslutade jag att ta en semesterdag kommande dag. Målet med dagen skulle bli att få igång Knuts sök, och även hoppas på ett upptag som stod på plats.

Vi har en ganska fin myr på marken där det brukar stå älg. Jag tog mig in i kanten och släppte Knut. Det började med några mindre sökrundor, för att bli ett par uppåt 300-400m, helt okej ändå. Nästa sökrunda blev desto bättre, en stor ring där han fågelvägen var ca 800 m från mig, och ca 300 m innan han var tillbaka tog han en snäv sväng och det såg ut som han gick på ett spår. Någon minut senare hörde jag honom skälla. Dessvärre var det oroligt från första skallet, och det ville aldrig stanna, farten ökade allt eftersom, och efter ca 6 km förföljande ser jag honom ta bakslagen tillbaka. Han valde dock att hälsa på en bondgård halvvägs tillbaka så jag fick köra och hämta honom.

Jag tog då och körde till samma plats och släppte om. Han tog omedelbart en ny sökrunda och ca 500m från mig var det nytt upptag. Även denna gången ville det inte stå och jag såg att det rörde sig norrut, jag sprang upp till en ledningsgata för att bara hinna se en älgrygg, jag fortsatte norrut och kunde då konstatera att det var ko och kalv. Ställda rakt över gränsen i gångstånd. Det tog en runda för att sedan bli fast dryga 200 m norr om jaktmarkena.

Jag vet att det händer titt som tätt att älgar med hund efter sig har en tendens att komma in där uppefrån, så jag väntade tålmodigt och lät Knut få jobba med älgarna. Efter ca 2 timmars ståndskall blev det lite oroligt och det började röra på sig, ett tag bort i från mig, för att vända ytterligare och komma rakt emot mig. Jag ser hur de kommer i gångstånd ut på en åker jag tittar ut över, parallellt med gränsen. Jag följer dem sakta på kanalvallen och har dom ett tag endast 5-10 m från mig endast med en kanal och en buskig kanalvall emellan. Efter lite turbulens med en arg ko och en springvillig kalv, tar de sig tillslut över. Jag kommer till skott och kalven går vidare in i skogen. Knut följer efter och jag hör två skall för att sedan bli tyst. När jag tittar på pejlen ser jag att Knut står still och jag förmodar att kalven ligger. 40 meter in i skogen hittar jag Knut bredvid kalven och jag kan inte vara mer lättad och glad!

Det har varit en speciell och delvis tråkig säsong så här långt. Knut har haft halsinfektion, och endast andra dagen efter den sjukskrivningen blev han sprättad av ett vildsvin. Sammanlagt 7 veckors sjukskrivning, vilket medfört att rutinen inte riktigt suttit där jag velat. Söket verkar kommit igång bra igen, nu är det bara förmågan att få älgarna att stå i upptaget som inte är sig likt. Det blir ofta gångstånd för att bli still 100-1000 meter från upptagsplatsen. Men jag är övertygad att det kommer, efter vad vi fick se honom prestera förra säsongen och i början på denna så vet vi att han kan mer än väl!


Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-11-30
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/nar-man-lyckas/

Älgjakt

Älgjakten är ju ett ständigt pågående projekt. Mer eller mindre, från säsong till säsong. Just i år blir det lite lugnare med gemensamhetsjakter, då vi sköt ganska bra på tilldelningen första veckan. Vi beslutade dock att jaga ytterligare en helg. Tjur och 5 kalvar kvar på licensen. Tack och lov var Knut tillbaka till den helgen.

Vi samlades på lördagsmorgonen för genomgång. Lite ovanligt för denna helgen var att vi även skulle skjuta gris. Jag stod på pass första såten, och två andra hundar fick jaga. Karelaren Fia tog snabbt upp, och efter lite smygande kom hundföraren fram till att det rörde sig om ko med två kalvar, men att det var alldeles för tätt för att komma till skott, efter ett par stötar var ekipaget på väg rakt emot en passlina, för att ett par 100 m innan stanna upp i ståndskall igen. Hundföraren gjorde då inga misstag utan kunde fälla en kalv, han kunde dock rapportera att det då bara fanns en kalv med, och den andra måste halkat efter. Kon fortsatte rakt till Jessica med hunden efter sig som kunde konstatera samma sak, ingen kalv. Typiskt.

I såt två var det min och Knuts tur. Jag släpper på ett ställe där det brukar finnas älg. Han sticker så fort kopplet stryks, och ca 1 km från mig blir det upptag, sakta gångstånd och ståndskall. Närmsta passkytten rapporterade då att det måste vara gris, och att det lät som att Knut åkte på stryk. Jag ville bara åka hem just då. All luft gick ur mig när jag ser hur Knut släppt och går tillbaka o sina bakslag. kort därefter rapporterar samma passkytt att han skjutit en stor gris som kom utfarandes från ståndskallsplatsen. jag skyndar då och möter upp Knut, och kan till man lättnad konstatera att han var hel. Det skjuts även en löskegris, som gick undan. Den andra jämthunden i såten fick gå dit och sköta eftersök, det blev ståndskall inte långt från skottplatsen och hundföraren kunde avsluta på bästa sätt. Tyvärr visade det sig vara en större galt med extremt spetsiga och vassa betar, och hunden hade fått ett längre skärsår i låret.

På söndagen, fick Knut gå från start, och han drog iväg omedelbart. en passkytt rapporterar att han såg en vuxen älg passera några 100m från honom i en jäkla fart och efter en koll på pejlen, såg det ut som att Knut var efter den. han kom dock aldrig till upptag utan kom tillbaka till mig, han gick då ner till samma plats, och jag gick efter. Knut for iväg några 100m och jag kom ut på det stora hygget där älgen observerats. till min förvåning kommer då tre vuxna älgar gåendes från motsatt håll och Knut står helt fel i vind, och tar ett annat spår som leder han från älgarna. Jag står länge och tittar och siktar utan att få skottchans, men kan konstatera att det är en 6-taggar och en 5-taggare.

Jag väljer att vänta in Knut och efter 10-15 min kommer han tillbaka och får syn på älgarna 150m bort. Det blir, som väntat i ett sånt läge, inget vidare upptag och han får fart på älgarna, förbi en passkytt som inte har rent skottläge. Till hans förvåning vänder dock de två tjurarna tillbaka och han kan nedlägga en 5-taggare. Knut fortsätter ingen såten och när älgarna går i sjön några km bort stannar Knut och vi kan åka och koppla. Mer än så blev det inte den helgen. Men Knut är påväg in i formen igen, och säsongen har bara börjat för honom efter totalt 7 veckors sjukskrivning.


Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-11-23
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/algjakt-2/

Två helger rådjur

När Knut ligger hemma skadad får man fokusera på annat vilt. Rådjur har det blivit i två veckor nu. Det blir lätt att man bara jagar det vilt ens egna hund är avsedd för, vilket inte är så konstigt. Men fasen av kul det är att jaga rådjur med drivande hund. Framförallt är det riktigt kul med omväxling.

För två veckor sedan var vi uppe hos Kessicas föräldrar och hemort och jagade rådjur med hennes bror Glenn. Lördagen var det taxjakt, på en riktigt ondulerad mark precis norr om Mullsjö. Tyvärr blev det inget skjutet, men några rina drev fick vi höra!

På söndagen var vi på Glenns hemmamark, och jag släppte hans Basset Tilda, och Glenn sin tax Arrack. Tilda tog upp nästan omgående och det drev runt på ett stort område för att sedan lämna såten. Då tar Arrack upp och gör ett kanonjobb, Glenn får då avsluta på ett smaldjur. Arracks första rådjur. Tildas drev hsr då rört sig in i såten igen och jag tog pass inne i skogen där det passerat ett par gånger. Och visst kom rådjuret där igen. Dessvärre var det en ensam get, så jag lät den passera på ca fem meter håll. Vi kunde då summera en mycket trevlig av lyckad jakthelg i de västgötska skogarna.

Senaste helgen var det lite ombytta roller. Då hade vi Glenn med familj på besök nere i de småländska skogarna. Lördagen blev en rådjursjakt på hemmamarkerna. Det blev en fin uppslutning, och sammanlagt 13-14 personer deltog. Första såten startades med en drever i jaktlaget vid namn Spåra. Vi hade flera rådjursobs redan när vi gick till pass, och upptaget dröjde inte länge. Efter ett fint drev och flera obs, fick jag tillslut skjuta en liten bock. Då spåra lider av lungödem så fick det räcka för henne den dagen, och vi mobiliserade om för jakt med Glenns tax Arrack. Det blev lite segstartat, det tar tid för en liten ungtax att komma iväg på sök. Efter lite älgobs och liknande kom han tillslut iväg och fick upp, ett drev som tyvärr gick spikrakt ut ur markerna. Han vände och vi avbröt för lunch.

Efter lunch, blev det släpp med Basseten Tilda och Arrack. Tilda tog omedelbart ett spår som gick bakåt och tog upp utanför såten. Det gick tyvärr aldrig in, och jag fick koppla för omsläpp. När Tilda släpps igen, tar Arrack upp på andra sidan, tyvärr även det på fel sida såtgränsen. Tilda väljer att ansluta och det börjar snurra. Dessvärre kommer det aldrig in i såten igen, och efter en tid får vi koppla även där.

Det blev en trevlig rådjursjakt, med många passkyttar. Tyvärr mycket stolpe ut, men annars mycket bra!

På söndagen fick Knut äntligen ut o jaga igen efter skadan. Det blev ett litet släpp. Han tog en nattslag och for iväg nästan omgående. Han kom tillbaka och vi gick vidare. Han hittade nya nattslag som han gick iväg några km i innan vi visslade tillbaka honom. Inga upptag, men han ser ut att kunna vara i form ganska snart ändå.

Till helgen blir det älgjakt på hemmaplan, och jag och Knut är ovanligt laddade. 1 tjur och 5 kalvar kvar på licensen, så förutsättningarna är solklara. Ståndskall och avslut är det som gäller! =)

 


Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-11-10
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/tva-helger-radjur/

Älgjaktsveckan 2017

Älgjaktsveckan 2017 är över. Vi har en tilldelning på 3 tjurar, 2 hondjur och 6 kalvar. I första såten på måndag förmiddag sköts 2 tjurar och 2 hondjur. En smakstart och samtidigt nästan ett litet antiklimax när det gick så fort. Man vill ju bevara jakten så länge det går. 😉 Knut gjorde sitt första släpp på tisdagen och skötte sig utmärkt. Älgarna var märkbart oroliga redan från start, och var väldigt svåra att få kontakt med. Knut fick nöja sig med sakta gångstånd, för att övergå i ett kort ståndskall följt av sken. Vildsvinen gick däremot rakt ut i vassen och enda sättet att få loss Knut var att stöta och stöta tills enda flyktvägen var sjövägen, och Knut är helt uppenbart ingen simmare =)

Knut hittade älg i varje såt, och det var ingen skillnad i såt nummer 2 på onsdagen. Han ställde ko och kalv en kort tid för att övergå i sakta gångstånd förbi en passkytt som då gjorde konstaterandet att det var just ko och kalv, alltså inget skjutbart. Efter uppkoppling en bit bort fortsatte vi, och in i sista lilla biten .

Jag såg på GPSen att han hade något i näsan och började snurra på ett område av kanske 2-3 ha. Tillslut kom upptaget. Det blev kortvarigt och gick loss, en passkytt rapporterade då att det lät som Knut åkte på stryk och att det måste varit vildsvin. ca 30 min senare fick jag tag i Knut och kunde se att han blödde rätt rejält från rumpan, och att han hade ett stickhål precis bredvid ändtarmen. Tack och lov har vi en veterinärklinik i närheten, och en av dessa är med i jaktlaget. Det blev snabbt konstaterat att det behövde sys.

Vi tog oss snabbt till veterinären, där han lades in för att lappas ihop. Det var några jobbiga timmar i väntan på att höra av dom för besked. Stickhålet i rumpan hade precis klarat ändtarmen och i stället gått bredvid och upp i svansroten. Där hade beten klyvt underdelen av svansen, och det hade krävts lite extra jobb för att få ihop honom. Det visade sig också att han hade ett stickhål i sidan, precis bakom bakre revbenet. Bukhålan hade klarat sig mirakulöst. Stickhålet var 2 cm brett och sedan drygt 10 cm upp emot ryggen invändigt. tvätt och några stygn blev det även där.

Nu väntar ca 4 veckors vila och läkning, och håller tummarna för att vi slipper några komplikationer. Än så länge har han läkt jättefint, och är pigg som tusan. Mest sur för tratten han tvingas bära =).

 

Älgjakten fortsatte och en tjur med 11 taggar fälldes på torsdagen, och en kalv på fredagen. Nästa älgjakt är planerat till 11e och 12e november, och då, om allt gått perfekt kanske Knut kan få vara med!


Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-10-18
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/algjaktsveckan-2017/

Premiär

Då var säsongen igång på riktigt. Bockpremiär och allt vad det innebär. Jag som brukar ha lite semester de här dagarna avstod från det i år, och känslan när man gick runt på jobbet i onsdags morgon var inte helt bekväm. Jessica som satt ute i ett torn uppdaterade frekvent och jag kan inte säga annat än att jag hade bråttom hem när arbetsdagen äntligen tog slut. Jag och Jessica har sagt inför årets bockjakt att vi sitter tillsammans och när den ene fått skjuta, så blir det den andres tur. Eftersom Jessica inte hade turen med sig på morgonen blev det alltså hon som höll i bössan och jag som gick jämte.

Vi valde samma torn som hon suttit i på morgonen och hade en bock på åkern redan när vi smög ut. Det tog tid, och det satt långt inne, men tillslut lyckades Jessica fälla sin första bock. Jag säger inte så mycket mer om det, då jag misstänker att ni kommer få läsa det från henne snart istället.

Torsdag kväll var det då min tur. Jag hade en konstig känsla av att jag ville sitta på ett hygge på marken hemma. Det är ett hygge i anslutning till en åker och betesmad på ena hållet, björksly på ett håll och storskog på ett tredje. Jag vet att det finns massvis med rådjur i området, även att det rör sig en del lite större bockar där. Vi har även observerat lite kron precis i närheten av passet. Sagt och gjort. Vi for ut, och smög till vårt torn. Väl på plats sjönk förväntningarna allt eftersom tiden gick. Tillslut fick vi i alla fall se en get med kid och man kunde andas ut lite.

Men tiden gick och jag valde tillslut att försöka locka lite. Samma get och kid kom som ett skott redan efter ett par pip. Kändes skönt. Jag fortsatte mitt pipande och strax innan kl nio såg Jessica ett rådjur passera ett gammalt skotarspår ca 100 m bort. Rådjuret gick vidare in i skogen och jag försökte få kontakt med buttolon. Efter ytterligare fem minuter hör jag rådjuret skälla och även titta fram ur skogen. efter ännu några pip tar han några kliv fram, och så fortsatte det några minuter. Han var märkbart orolig, men samtidigt nyfiken, när han sedan kastade runt och var på väg in i skogen igen fick jag tillslut ett läge när han stannade tlll en sista gång. Bocken blev på plats och min hittills största bock var ett faktum.

Vi har i år bytt ammuniton till Norma TipStrike i våra .308or, och jag måste verkligen säga att dom håller vad dom lovar. vi har nu skjutit 3 vilt, och alla har på rena bogträffar slagit ihop precis på plats. Visst, den slår sönder ganska hårt inne i djuret, och det kan bli en del skottskador, särskilt på ett rådjur. Men jag prioriterar ett snabbt och smärtfritt avslut, och där finns det nog inte många kulor som kan matcha. Perfect Ending som dom själva säger!

Ikväll blir det ute en sväng igen på först lite Bockpyrsch och sedan vidare till lite skyddsjakt i havren!


Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-08-20
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/premiar/

Spannmål, Hundar och Jaktmarker

Nu är det nära, riktigt nära! Jag har sällan sett fram så mycket emot en jaktsäsong som jag gör i år. Taffy och Knut är givetvis den största orsaken till det. Fågeljakterna tas till en helt ny dimension med Taffy vid sin sida, och älgjakten med Knut blir såklart galet spännande.

Senaste tiden har det blivit en del skyddsjakt efter gris i spannmålen. Vi har haft en del aktivitet, men det har varit svårt. Några grisar har ramlat på markerna, varav jag lyckats fälla en liten ligist. Det stora målet har varit att Jessica ska få fälla sitt första vildsvin, men turen har inte varit på hennes sida. Det är inte lätt att få till ett läge som nybörjare i ett sprutspår i en meter hög vete… det hade varit så jäkla kul om den första hade fått fällas snart. Vi kämpar på!

Häromdagen var vi ute på lite grävlingsjakt tillsammans med grannen Jesper och hans Wachtel/Karelare Kåda. Hans första grävling sköts kvällen innan så vi tänkte att det är bäst att smida medans järnet är varmt. Vi släppte där vi haft grävling ett tag, och sökrundorna gick runt o runt, och vi beslutade att gå mot bilen och byta område. När vi kom till bilen såg vi hur Kåda gick ner emot en liten dunge, det enda ställe han ännu inte besökt. Tur var det, för det tog inte många minuter innan upptag. Det stod på plats, intryckt i ett riktigt tätt snår, med täta buskar. Grävlingen som var en unggrävling var riktigt sur och Kåda kämpade stenhårt för att behålla kontroll. Efter ett litet tag kom äntligen läget och grävlingen kunde fällas. Den här typen av jakt är otroligt kul och spännande, och man kommer väldigt nära situationen. Något som de flesta borde testa på!

I övrigt har sommaren mest handlat om husköp och vad som hör därtill. Vi har efter lite om och men och tur lyckats köpa ett helt fantastiskt hus som vi flyttar in i den 1 september. Jakten blir såklart lite lidande så här i början, men det är det givetvis värt! I och med husköpet tappar vi dock marken vi skulle ta över det här året. När vi sa upp vårt nuvarande boende var det inte längre aktuellt, varken från vår eller hyresvärdens sida. Och ska jag vara ärlig så lyckades vi aldrig få till ett vettigt avtal. Överpris, konstiga klausuler, och rent av kassa förhållanden med bl.a. uppsägning…så här i efterhand känns det riktigt skönt att slippa det, hade varit en oro för varje år om förlängning, pris och nya klausuler…


 

Nu kämpar vi på emot Bockjakt, gåsjakt, duvjakt och Knuts första släpp! Tyvärr har jag högsäsong på jobbet och min planerade semester ställde jag in till förmån för flytten. Men det känns gött att ha nästan 20 dagar semester kvar när vi går in o september månad!

Ha de gött! // Mattias Lilja


Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-08-15
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/spannmal-hundar-och-jaktmarker/

Det var längesen nu…

Det har hänt lite grejer sen sist jag skrev, inte så konstigt med tanke på hur längesedan det var. För att snabbt summera kan sägas att jag har skjutit säsongens första gris, Knuts andra älg har fällts, Knut har fått Excellent med CK på utställning, vi har varit på jaktkryssningen, m.m.

Vad är intressant då? Jo Knuts andra älg som föll efter ca 3,5 timmes arbete. Ståndskall, Gångstånd, Ståndskall, Gångstånd osv. Den långa versionen får komma i ett eget inlägg, men en sak som är säker är att han avslutade säsongen på bästa sätt inför ett imponerat jaktlag! 

I februari var det utställning för honom, och för att vara ärlig så är det verkligen inget för mig. Jag ställer ut för att gå prov först och främst. Vi hade en god vän som visade honom på absolut bästa tänkbara sätt, och Knut fick Excellent med CK och blev 2:a i konkurrensen. Han höjde precis ribban och nu satsar vi på Dubbelchampion, det kommer krävas massor av arbete och tid, men det är fantastiskt kul att jobba emot ett mål, och samtidigt veta att det faktiskt är möjligt. Nästa säsong kommer bli minst sagt spännande! 

Annars har det inte blivit speciellt mycket jakt, nån rävjakt med stövare och en o annan skyddsjakt på fågel. Annars sitter jag mest och väntar på att jag kan dra igång fiskesäsongen. Med en ny båt införskaffad så är det just nu en del arbete som återstår innan första passet att genomföras. Håll tummarna på att det blir snart! 


Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-04-02
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/det-var-langesen-nu/

Världens bästa Knut

Tanken var ju nu att året 2016 skulle börja summeras. Tanken var även att det skulle få plats i ett inlägg. Med det gångna årets höga toppar och djupa dalar har jag insett att det inte är möjligt, såvida jag inte vill ge ut en bok. Det får bli uppdelat och bit för bit får betas av. De planerna får dock vänta, då jag verkar fått en jaktmaskin till hund som aldrig slutar att imponera.

Jag kan börja med att jag inte ångrar en sekund att jag avstod från nyårsfirande och alkohol i lördags. Jag gjorde det för mina hundars skull, för att inte utsätta dom för allt vad det innebär med raketer och smällare, och sedan passa på att släppa Knut på söndagsmorgonen.

Vi väljer att släppa Knut på en plats där vi i fredags såg ko med kalv, som dock jag själv stötte över till grannmarken. Jag släpper och han drar som ett skott, bara någon minut senare och 175 m in i området hörs upptaget och det står på platsen. Jag börjar tidigt ansmygning och kommer in på ca 40 m efter 20 minuter. Jag får då skottläge på vad som verkar vara ett ensamt hondjur. Så jävla typiskt. Jag står länge och tittar och ser hur hund och älg rör sig i sakta gångstånd söderut, för att bli fast 100 m bort.

Vi väljer då att gå runt och försöka komma in på lite bättre vind och kanske hoppas på att få se en kalv också. en timme senare är jag inne på 50 m, men kan inte se något. Jag känner sedan hur vinden kommer i ryggen och ståndskallet övergår i gångstånd och blir fast på upptagsplatsen igen. Lite smått uppgiven beger vi oss runt igen för att ta en ny väg in på ståndskallet och försöka oss på lite inkallning.

Ansmygningen är inte lätt. Röjt björksly och grenar knäcks vartannat steg. Men vi kämpar på och kan komma in på 70 m, jag ser då älgen och börjar vissla. Ingen respons. Jag visslar lite till och hör hur älgen blir orolig och försöker gå undan. Det är fantastisk att höra och se hur Knut gång efter gång verkligen stoppar älgen och jobbar fast ståndskallet. När jag sedan står och försöker se vad som händer ser jag något som jag varken kan få till älgen eller hunden. Då börjar tankarna om kalv komma igen. Det har nu stått ca 2 timmar och 50 min. Jag väljer att smyga närmre, och det får bara eller brista med tanke på underlaget. Det är så otroligt tätt att jag måste få dom att röra sig lite och kanske få en lucka.

När jag kommit på ca 30-40 m ser jag hur älgen börjar gå framför mig och kan då konstatera att det faktiskt är kalv med. Ekipaget rör sig ca 30 m och när Knut än en gång jobbar fast dom får jag luckan på kalven. Det är en liten kalv och luckan är ännu mindre, men jag har bra koll på både ko och hund, vilka befinner sig på säkert avstånd från kalven. Skottet går. Får dock skjuta ett par skott till innan älgen faller, och Knuts första älg är ett faktum.

img_2584

Knut väljer dock att hänga efter kon, men kan visslas av 700 m norrut i pågående gångstånd. Tillslut kommer han till oss och kan lugga i kalven och ta en behövlig vila precis intill.

img_2596

Jag har sagt det många gånger, och pratat mycket om hur mycket jag tror på Knut. Att alla jaktliga instinkter har funnits där i allt han gör. tex är hans första reaktion ofta att skälla. Han arbetar runt saker och ting precis som att han vill få stopp på vad det nu än är. Det känns oerhört skönt att allt jag ”inbillat” mig faktiskt verkar stämma.

Jag måste rikta ett stort tack till Ålbolandets Kennel som år efter år får fram riktigt fina hundar, och så även denna gång.

God fortsättning allesammans! Glöm inte följa mig och mina äventyr på Instagram @mattiaslilja


Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-01-02
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/varldens-basta-knut/

Från klarhet till klarhet

Vilken fantastisk hund jag har. Han imponerar mer och mer för varje släpp. Jaktlusten är enorm och han instinkter är så otroligt tydliga. På julafton fick det bli ett litet släpp på en mark utanför Mullsjö. Lite segstartad, men tillslut kom han i fatt något som aldrig ville stå still. efter ca 4 km förföljande lyckades vi koppla. Jag är väldigt glad över hans förföljanden, det är nog det jag saknat mest med tidigare hundar i familjen, så det känns skönt att det sitter av sig självt.

Annandagen är alltid lika med jakt. Både rådjursjakt och vildsvinsjakt skulle samsas på marken. Vi släppte karelaren Alice efter gris där vi både sett och haft kontakt senaste tiden. Efter dryga timmen var området genomsökt och vi konstaterade att det var tomt. Jag tog sedan Knut för att ge honom en chans att hitta älg, medans de andra jagade vidare på annat håll. Jag släpper med siktet inställt en bit söderut där det brukar stå älg, tänkte ge honom gott om tid att springa av sig innan det skulle bli ”hett”. Han drog med en gång, och två minuter senare ekade ståndskallet. Det märktes omgående att det var en något orolig älg då det inte riktigt stod still, utan rörde sig rejält på ståndplatsen, och Knut hördes jobba stenhårt för att hålla fast älgen. Det rör sig ca 50 m innan det blir stopp, och jag börjar smyga in. ca 70-80 ifrån går det loss, och går i gångstånd ca 300 m innan det stannar i ytterligare fem minuter. Jag väljer då att gå runt hela området och helt enkelt hoppas att det står bra. Det gjorde det inte och Knut kopplades på spåret ca en halvmil söderut.

Det hade inte gått speciellt lång tid så ett släpp till på annat ställe fick det bli. Fem minuter efter att kopplet ströks hördes ståndskall igen. Vi såg hur det rörde sig innanför en väg, och Knut jobbade mer intensivt  än tidigare. Det är fantastiskt att höra honom öka intensiteten och kraften i skallet för att få stopp på djuret. Vi går lite längs vägen för att se om det kommer över något. Efter ett tag blir vi lätt förvånade när en liten gris flyger över vägen. Knut kopplades när han kom i spåret eftersom jag inte vill ha han på gris riktigt än.

Vi släppte in Alice på upptagsplatsen för att se om det låg kvar några. Det tog inte lång tid innan det blev full jakt igen. Två och en halv timme kämpade hon på, och två grisar lyckades till slut skjutas. En perfekt avslutning på en riktigt bra jaktdag!

alice


Inlägg av: Mattias Lilja den 2016-12-27
Direktlänk: https://vildmarken.se/blogg/mattias/fran-klarhet-till-klarhet/

Senaste inläggen

Sååååå nära…

Inlägg av: Jessica Davidsson den 2018-01-16

Förra helgen jagade vi ensamma med våran jämte. Vi har 3 kalvar kvar på tilldelningen men då vi inte hade sett någon ko och kalv så släppte vi mest för att Knut skulle få träna, så spelade inte så stor roll vad han hittar för älg. Ganska snart blir det upptag, lite oroligt men står […]

Läs hela inlägget »

Skador, skador och skador

Inlägg av: Jessica Davidsson den 2018-01-14

Jaktsäsongen börjar lida mot sitt slut. Säsongen började bra för min del, fick skjuta mig min första bock den 16 augusti. Under älgjakten var det stolpe ut för min del, hade guldläge flera gånger men alltid fel älg. Våran jämthund Knut har haft en tuff säsong, 2 halsinfektioner, sprättad av vildsvinsgalt TVÅ gånger, fläkt klo […]

Läs hela inlägget »

Slutspurten närmar sig…

Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-12-29

Nu återstår det endast 2 jaktdagar år 2017. Ett år som kan beskrivas med många positiva kommentarer… 2017 startade ju på bästa sätt då jag den 1 januari 2017 lyckades fälla första älgen för Knut, endast 8 månader, efter 3 timmars ståndskall. Det hann bli en till innan januari var slut. Vår och sommar bestod […]

Läs hela inlägget »

JaktVlogg #2 – Lerduveskytte på Skokloster

Inlägg av: Caroline Benilton den 2017-12-14

En nybörjare, en erfaren & jag. Såhär trevligt kan man ha det på sin lediga dag! Jag, Kajsa-Stina och Axel åkte ut till Skokloster Wings and Clays -strax utanför Stockholm- och sköt lerduvor och käka wienerbröd. Superb! Filmat med: Nikon D5600. Instagram:@caroline.swehunt@ackoengstromer@kajsa_stina  

Läs hela inlägget »

När man lyckas…

Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-11-30

Jag tar inte någon semester på sommaren. Mina semesterdagar sparas till denna tiden på året, avsett för jakt. Jag har turen att kunna ta ut någon dag då och då. Igår var en sådan dag. Jag hade lite att göra på jobbet i början på veckan, och spontant i tisdags beslutade jag att ta en […]

Läs hela inlägget »

En jakthelg bland andra…

Inlägg av: Daniel Andersson den 2017-11-28

En jakthelg i november. Fredag: Strålande väder men skrapigt i skogen. Vi kämpade på och hundarna jobbade men eftersom man är rätt värdelös på jakt så överlevde älgarna utan större problem… Lördag: Efter en kväll med oerhört mycket taktiksnack så kändes morgonen kanon! Vi provade ett området som brukar vara stensäkert men inte ett upptag, […]

Läs hela inlägget »

Fyra dagars jakt i Tyskland

Inlägg av: Alexander Svensson den 2017-11-27

Söndagen den 12 november klockan 05:15 startade 3 bilar med 12 förväntansfulla jägare sin resa från Hjo till Tyskland och staden Wolfsburg. Wolfsburg är en stad i Niedersachsen, norra Tyskland som är mest känd för sin gigantiska fabrik där Volkswagen producerar sina bilmodeller Passat, Golf och Polo och en stab på 60000 anställda. Snacka om vilka […]

Läs hela inlägget »

Nära skjuter inget… rådjur!

Inlägg av: Andreas Gustafsson den 2017-11-27

I lördags var det rådjursjakt. Vi var 7 man + 2 taxar som skulle se ifall vi kunde få några rådjur i pass. Det har varit lite för mycket stolpe ut de senaste jakterna. Jag själv tog ett pass i ett torn på en mosse där en bock gått förbi 2 gånger helgen innan och […]

Läs hela inlägget »

Ställde ifrån mig bössan och ville aldrig jaga igen

Inlägg av: Jessica Davidsson den 2017-11-24

Våran jämthund Ålbolandets Knut har äntligen blivit friskförklarad efter att han blev sprättad av vildsvin. Lagom till helgen vid hade planerat älgjakt på hemmamarken. Vi har beställt en tuskproof väst till Knut så vi slipper uppleva samma sak igen men det var ganska många veckors väntetid och Knut var sjukt jaktsugen så vi valde att […]

Läs hela inlägget »

Älgjakt

Inlägg av: Mattias Lilja den 2017-11-23

Älgjakten är ju ett ständigt pågående projekt. Mer eller mindre, från säsong till säsong. Just i år blir det lite lugnare med gemensamhetsjakter, då vi sköt ganska bra på tilldelningen första veckan. Vi beslutade dock att jaga ytterligare en helg. Tjur och 5 kalvar kvar på licensen. Tack och lov var Knut tillbaka till den […]

Läs hela inlägget »

Magasin Vildmarken #1

2018 är här och vi på redaktionen tittar ut genom fönstret och drömmer oss bort till nya spännande jaktäventyr. Någon som minst sagt vet mycket om just äventyr är norrmannen, Jens Kvernmo.
Läs tidningen »

Inskjutningstavlor

Spara tid vid inskjutning med hjälp av Vildmarkens egendesignade inskjutningstavla. Med våra tavlor kan du lätt se hur du ska justera på ditt kikarsikte.
Ladda ner »

Delbetala din kurs

Hos Vildmarken kan du delbetala din kurs genom Wasa Kredit, upp till 36 månader räntefritt!
Läs mer »

Vildmarken-bloggar

Premiär för bloggar på Vildmarken.se! Vi har valt ut ett gäng hängivna jägare, och fler tillkommer, som kontinuerligt kommer att dela med sig av sina jaktäventyr och allt där till på vår hemsida.
Till bloggar »

Prenumerera på Magasin Vildmarken!

Få tidningen före alla andra - direkt till din e-post! Starta din kostnadsfria prenumeration* på Magasin Vildmarken genom att fylla i din e-postadress nedan!

*Du kan även få erbjudanden och nyheter från samarbetspartners.
Din prenumeration är helt kostnadsfri och kan avslutas när som helst.